Kolumni Åke Finne
Nu räcker det med reformer
Jag är för tillfället utled på reformer – riktigt utled!
Det finns inte en reform som jag är riktigt
nöjd med. Varför? Jo, för att jag, personligen alltså,
hela tiden hört till förlorarna – och det börjar
irritera mig. Jag har förlorat på statens nya lönesystem,
garantilön, pensionsreformen, vår interna
nyckel för publikationspoäng och inte gick
universitetsreformen helt enligt mina förväntningar
heller.
Vi kan först se på lönereformen. Där måste vi
ta några steg tillbaka i tiden. För ca tio år sedan
fattade jag beslutet att sadla om från näringslivet
till universitetsvärlden. Jag vägde för och emot
och ett av kriterierna var en bedömning av en
eventuell, framtida löneutveckling. På den tiden
kunde en lektor som doktorerat, inklusive ålders-,
erfarenhets- och resultattillägg, komma upp till
en slutlön på ca 4200 ¤ (A26 + alla ålderstillägg).
Såg alltså bra ut och jag valde universitetet. Lönereformens
slutresultat blev ca 3300 ¤ för min del
och då talar vi garantilön. Jag hann aldrig få alla
tillägg i det gamla systemet. Dit rök den potentiella
löneutvecklingen.
löneutvecklingen.
Jag och lönereformen har också en dimension
till. Garantilön innebär någon form av skydd,
tänkte jag dynamiskt. Alltså böjde jag mig för
övertalningskampanjen att bli lektorsföreningens
förtroendeman – men absolut inget annat! I stället
för att satsa på forskning och artikelskrivande,
docentkompetens och professorsbehörighet kunde
jag sätta litet tid på intressebevakning. Tack
vare lyckade fackliga förhandlingar steg min lön
efter ett tag över garantilönegränsen, faktiskt med
hela 4 ¤, så dit rök garantilönen. Till råga på allt –
ca ett år senare hade jag dessutom blivit Jukos huvudförtroendeman,
jämställdhetsombud och lektorsföreningens
ordförande.
Det tredje jag kan ta fasta på är pensionsreformen.
Då jag som 40+ sadlade om till universitetsvärlden
beräknades pensionen ännu på de tio sista
åren i en yrkeskarriär. Eftersom min bedömning
var att det var attraktivt att doktorera – lönen
borde ju stiga - levde jag flera år alternativt på
skattefria stipendier eller på usel doktorandlön.
Nuförtiden beräknas lönen på allt som hänt sedan jag var 23 år – alltså inklusive alla år på svältlön,
vilket betyder att även min uppfattning om eventuell
pension måste ses över – ordentligt.
Nästa episod i den här klagosången handlar
om principer för utvärdering av publikationer.
Det gäller en intern nyckel som används på Hanken.
I början av doktorandprocessen måste jag
bestämma om jag skulle göra en monograf eller
artikelsamling. Jag kom från en bakgrund (lantbruk)
där artikelsamlingar hade varit ganska vanligt.
Däremot var det rätt vanligt på Hanken på
den tiden att doktorsavhandlingarna var monografer.
De vetenskapliga artiklarna kunde man i
stället skriva ihop efter disputationen, hette det.
Avhandlingen som publicerad bok genererade
dessutom hela 10 publikationspoäng, då en artikel
i en internationell journal kunde ge ett par
poäng. Innan jag hade min monograf färdigt skriven
hann dock även det här systemet ses över:
Inga poäng för själva monografen. Däremot fick
min institution poäng för min examen. Tänk om
jag hade skrivit artiklar i stället. Nu håller man
dessutom på att stryka poängen för kolumner –
den här kolumnen skriver jag för den stora glädjen
att kunna gnälla litet!
Lagförslaget om den nya universitetsreformen
sen då? Nå, det gick ju förstås också åt pipan. Nu
får vi arbetsavtal, maktkoncentration och ett första
kollegium, som vi inte ens för välja genom demokratiska
val. Jag hörde till de aktiva, fackliga
lobbarna i den här frågan. Med den looser impact
som jag tycks ha, kan branschen peka ut mig som
den personliga syndabocken till att det gick som
det gick. Kanske jag borde registrera mig på Twitter
– det kan ju finnas ett visst intresse bland en
del att veta vad jag gör.
Vad kan vi alltså lära oss av denna långa klagosång?
Åtminstone en sak - ett gått råd: Kolla in
vad jag håller på med och håll er långt borta från
det. Min looserfaktor är betydande. Det ser ut att
bara gå mot det sämre.
Skribenten är agronom, ekonomie doktor och lektor
i marknadsföring vid Hanken
|