Möten och avsked

Enligt regeringsprogrammet siktar Finland på den internationella toppen i akademisk utbildning, forskning, utveckling och innovationer.

Under detta läsår hag jag deltagit i YLL:s och OAJ:s universitetsrundor och då fått möjlighet att tillsammans med universitetens beslutsfattare dryfta frågor kring universitetens nuläge och framtidsplaner samt hur verksamheten leds och finansieras. Framför allt har vi diskuterat undervisningen och undervisningspersonalens ställning vid universiteten.

I alla diskussioner lyftes fram vårt gemensamma bekymmer, nämligen universitetens finansiering, den nya finansieringsmodellen och budgetnedskärningarna. Detta gäller universitetens alla aktörer, såväl personalen som studenterna: undervisningen är en del av universitetens centrala verksamhet, i själva verket den viktigaste delen, för utan undervisning finns det inte heller någon forskning. Ett annat gemensamt tema som togs upp i diskussionerna kring tillämpandet av arbetsvillkorsavtalet och speciellt lönesystemet var problemen med ledningskulturen vid universiteten.

Många universitet hade goda nyheter att berätta om hur personalen och undervisningen har rönt uppskattning. På flera ställen, t.ex. vid Vasa universitet, råder ett gott och öppet diskussionsklimat mellan ledningen och arbetstagarna. Där präglades diskussionerna av en vilja att samarbeta med personalen. Öppenhet är kanske lättare att skapa vid ett litet universitet, där man på ett naturligt sätt möts dagligen.

Man kan också skapa regelbundna forum för informations- och åsiktsbyte, såsom vid t.ex. Jyväskylä universitet. Där ordnas sedan länge regelbundna träffar mellan universitetsledningen och företrädarna för personalen dvs. fackföreningarnas ordförande och förtroendemän. Detta garanterar fritt informationsflöde och hindrar uppkomsten av kampuslegender som kan vara svåra att rätta till.

I alla diskussioner tog vi upp undervisningspersonalens ställning i karriärmodellerna. Tydligast har undervisningens ställning fått erkännande vid universiteten i Jyväskylä och Uleåborg: fr.o.m. augusti

2012 hör pedagogiska studier till behörighetskraven för den undervisnings- och forskningspersonal som utnämns tills vidare. Överallt har man lagt märke till att det är svårt att inrymma undervisningsbetonade uppgifter i forskarkarriärmodellen, men hur man löser problemet är en svårare nöt att knäcka.

Vid Vasa universitet hörde vi att undervisningspersonalen kan framskrida i karriären genom meritering utan att varje gång ansöka om en ny uppgift. Ett annat sätt att förstärka undervisningspersonalens ställning är att ändra tidsbundna arbetsförhållanden till stadigvarande utan ansökan när den tidsbundna uppgiften fyllts genom ansökan och behörighetskraven uppfylls. Flexibilitet i tillämpning av totalarbetstiden och arbetsplanerna är möjligt vid flera universitet och bidrar till utvecklandet av lärarkarriärmodellen.

Alla dessa träffar med förbundsmedlemmar och universitetens ledning har kryddats med en nypa vemod, för i slutet av terminen kommer jag att lämna de riksomfattande organisationsuppgifterna. Åren som ordförande har varit givande och lärorika, och de har gett mig många goda vänner. Jag vill tacka mitt eget förbund och våra samarbetspartner för stöd och gemensamma stunder, och jag tillönskar alla god fortsättning i intressebevakningsarbetet.

Tuula Hirvonen
ordförande, Förbundet för undervisningssektorn vid universiteten YLL

• Artikkeli löytyy painetun lehden sivulta 4