Svårare för finländare få studieplats i Sverige

Från första januari i år gäller nya regler som gör det svårare för finländska studenter att komma in vid svenska universitet. Detta sedan Universitetsoch högskolerådet, UHR, ändrat på poängskalorna vad gäller att jämföra utländska gymnasiebetyg med svenska.

Fram till årsskiftet har det varit en fördel att ha gått gymnasiet i exempelvis Finland, om man vill söka in på högskola i Sverige.

— Bakgrunden är att den svenska betygsskalan ändrades år 2011, från den fyrgradiga skalan IG-MVG till skala A-F. Den sexgradiga skalan tillsammans med förändrade betygskriterier medförde att det blev väsentligt svårare för elever i den svenska gymnasieskolan att få högsta betyg.

— Regeringen beslöt därför att sökande med examen från den nya gymnasieskolan under tre års tid skulle få söka i en egen tillfällig urvalsgrupp. Denna urvalsgrupp tas bort i samband med antagning till höstterminen 2017, berättar Erica Finnerman, utredare vid avdelningen för analys, främjande och tillträde på UHR för Acatiimi.

Eftersom betygsfördelningen från svenska elever ser annorlunda ut jämfört med tidigare betygssystem har Universitets- och högskolerådet gjort en översyn av skalorna. Man har då också tagit in statistik från utlandet.

— Där statistik har erhållits från landet har betygsfördelningen jämförts med statistik över svenska elever med gymnasieexamen 2014/2015. Om statistik inte har kunnat erhållas från landet har statistik från svenska antagningssystemets beståndsregister använts både för svenska och utländska sökande.

— Finland är ett land som jämförts på detta sätt eftersom vi inte har fått tillgång till statistik över betygsfördelningen i Finland. Vid förra skaländringen var det även då sökandestatistik som användes, förklarar Erica Finnerman.

En utbildning som är mycket populär bland finländska studenter är läkarprogrammet. Höstterminen 2016 antogs 35,6 procent av sökande med finska betyg. I gruppen svenska sökande oavsett betygsgrund (alltså även sökande med betyg i skala IG-MVG) antogs 14,6 procent.

— Att vi har ändrat skalorna handlar om att svenska sökande med gymnasieexamen ska kunna konkurrera på lika villkor till högskoleutbildning i Sverige, fastslår Erica Finnerman.



Sören Viktorsson

Painetussa lehdessä sivu 34