1/12

  • pääsivu
  • sisällys
  • Tuula Hirvonen
    ordförande
    Förbundet för undervisningssektorn vid universiteten YLL

     

    Finansieringsmodellen får inte skilja utbildning från forskning

    Undervisnings- och kulturministeriets förslag till universitetens nya finansieringsmodell har varit på remiss, och modellen håller på att finslipas. Ett annat aktuellt tema under vårterminen är utbildningen kring samarbetsförfarandet vid universiteten, med både personalorganisationerna och arbetsgivaren som organisatörer.

    I sin helhet är den nya finansieringsmodellen klarare och genomskinligare än den nuvarande. Utbildningens andel förblir oförändrad. Undervisning och utbildning hör till universitetets huvuduppgifter och kan stödjas med hjälp av modellen. Enligt förslaget styrs en del intäkter från avlagda separata studier och studieprestationer vid öppna universitetet till lärarutbildningen, vilket också är det minsta som lärarutbildningen kan begära.

    Modellen innehåller dock några svagheter speciellt med tanke på mångvetenskapliga universitet. Den viktigaste punkten som bör åtgärdas är det att utbildningens kvalitativa kriterier fortfarande saknas. Den bästa mätaren för undervisningens kvalitet skulle vara relationstalet studenter per lärare, och ur undervisningspersonalens synvinkel låter det som ett svepskäl att det saknas pålitliga nationella mätare. Det hade funnits tid att utveckla mätare, och nu om någonsin borde man börja skapa dem. Även det pedagogiska kunnandet bör ingå i kriterierna.

    Antalet studenter som avlagt 55 sp per år mäter det hur studierna framskridit, vilket också torde vara en kvalitativ faktor. För att det i alla branscher och all utbildning ska vara möjligt att avlägga 55 sp per år utan att pruta på kvaliteten måste man satsa på undervisning och handledning. Det gäller också att följa hur kravet på 55 sp eventuellt styr kvaliteten samt fundera på en minskning av mätarens vikt i modellen.

    Modellen lägger betydligt större vikt på publikationer än den nuvarande. Klassificeringen av olika publikationsforum väcker oro såtillvida att det är högst oklart hur skillnaderna mellan olika vetenskapsområden beaktas och hur exakt klassificeringen överhuvudtaget kan vara.

    I alla branscher ska det finnas även forum på högsta nivå, och man ska beakta specialdragen i olika områden såsom konstämnena och lärarutbildningen. Det är sannolikt att de som undervisar mycket inte har tid att skriva för de bästa publikationerna, m.a.o. sköter lärarna undervisningen och ger på så sätt forskare möjligheten att publicera. Undervisningen och forskningen får dock inte skiljas åt, utan de ska stödja varandra.

    Modellens kriterier bör bearbetas, och i detta ska alla parter medverka, även de som ansvarar för utbildningen på verkstadsgolvet. Man måste också följa hur mätarna tillämpas och hur de styr mätningen. År 2015 kommer elevfeedbacken att utgöra ett kriterium. Detta är ett exempel på att kriterierna bör formuleras noggrant: man ska göra klart i vilket skede av studierna feedbacken samlas och till vilka andra ändamål den eventuellt kommer att användas. Personalorganisationerna bör få vara med om att skapa ett system för insamling och användning av feedbacken.

    Under vårterminen kommer personalorganisationerna att tillsammans med arbetsgivaren organisera en omfattande utbildning kring temat samarbetsförfarande. För att det ska finnas förtroende mellan parterna är det ytterst viktigt att man på alla nivåer i universitetens vardag förstår hur viktigt samarbetet är, och att spelreglerna är klara för alla.

    Tuula Hirvonen
    ordförande
    Förbundet för undervisningssektorn vid universiteten YLL

    • Artikkeli löytyy painetun lehden sivulta 4