Kunskap som grund för beslutsfattande

Temat för Professorsförbundets höstseminarium var denna gång kunskap. Vi dryftade kunskapens framtid och framtidens kunskap. Temat valde vi utgående från vår övertygelse om att Finlands framtid bör byggas på kunskap och praktiskt kunnande.

Höstseminariet var samtidigt Professorsförbundets 45-årsjubileumsseminarium. Förbundet grundades år 1969 då professorerna med gemensamma krafter ville bekämpa den planerade nya förvaltningsmodellen. Syftet var att förvaltningen skulle basera sig på principen en man – en röst. Lagpropositionen om lika rösträtt och valbarhet på universitetsförvaltningens alla nivåer hade redan hunnit till riksdagen. I beslutsfattandet skulle varje anställd och studerande ha en röst. I sig ansåg professorerna att en förvaltningsreform var nödvändig, men de ville inte låta de ständigt växlande studerandena få övermakten. All verksamhet vid universiteten, så även förvaltningen, kräver gediget kunnande samt djupgående kunskap och engagemang.

Universitetens forsknings- och undervisningspersonal försvarar fortfarande betydelsen av vetenskaplig expertis såväl i det dagliga arbetet som när det fattas stora och vittgående beslut. I en nära framtid kommer dessa att gälla profilering och strukturell utveckling. För nästa år överförs 50 miljoner euro från universitetens grundfinansiering till Finlands Akademi. Pengarna heter profileringsmedel och ska förstärka eller kanske rentav slopa vetenskaps- eller utbildningsbranscher. I januari ska universiteten ansöka om att få pengarna tillbaka i form av finansiering från Akademin.

Det som universiteten nu behöver är en diskussion om vad man väljer eller väljer bort. Universiteten kan inte fatta beslut utan stark vetenskaplig expertis. Det är professorerna som bär ansvaret för sitt eget vetenskapsområde och känner till dess aktuella läge vid världens universitet och forskningsanstalter. T.ex. universitetsstyrelsernas externa medlemmar kan ha en relativt begränsad uppfattning om dessa saker.

Även den riksomfattande vetenskapspolitiken bör basera sig på gedigen kunskap. Finlands Akademis rapport Vetenskapens läge 2014 ställer som mål att ”den kunskapsbaserade planeringen och beslutsfattandet bör höjas till en ny nivå i vetenskapspolitiken”. Målet är utmärkt, och vi kommer att följa och bedöma hur det konkretiseras. Visserligen kunde man ha antagit och hoppats på att vetenskapspolitiken även hittills baserat sig på beprövad kunskap.

Under de senaste åren har kravet på utnyttjande av beprövad kunskap också ställts till hela vårt politiska system. Emerituskansler Kari Raivio har gett en rekommendation gällande hur statsrådets kansli och ministerierna i en högre grad kunde basera sina beslut på kunskap. Raivio presenterar förbryllande siffror på hur få av de anställda vid ministerierna som har forskarutbildning. Vid trafik- och kommunikationsministeriet har endast 3 % doktorsexamen, i statsrådets kansli 6 % och även vid undervisnings- och kulturministeriet bara 14 %.

Ibland ger media ett intryck av att pseudovetenskapen sprider sig, humbug väcker intresse och enstaka erfarenheter ersätter fakta. Åsikter om klimatförändringen verkar undantränga forskningsrön, och med hjälp av populism kommer man långt i politiken. Vi som jobbar vid universitet och forskningsanstalter bör dock lita på att kunskap slutligen vinner uppskattning. Finländarna söker sig till universitetsutbildning, respekterar sina kunskapsorganisationer och sätter sin tillit till det vetenskapliga samfundet. Forskning intresserar även skolelever. I kunskap finns framtiden, och med detta i tankarna fortsätter vi vårt arbete.

Maarit Valo
ordförande, Professorsförbundet

• Painetussa lehdessä sivu 4