ACATIIMI 8/15 tulosta | sulje ikkuna

Ledare

Bred och snäv syn på vetenskap

Vad är vetenskap? Inte minst universitet, forskare, rön, publikationer, uppfinningar och Nobelpris. Å andra sidan är det också frågan om något ännu större, något som gäller kultur och allmänna förfaringssätt.

Enligten en bred syn kan man med vetenskaplig kultur avse en förvissning om att mångsidiga och välmotiverade åsikter i huvudsak väger mera än förstahandsintryck och förhandsuppfattningar. Att gråtonerna innehåller mera än svart och vitt gör. Att även sega fel kan upptäckas och rättas till. Att det lönar sig att snarare lyssna på människor som ser på saker ur olika synvinklar än på dem vars synsätt är endimensionellt.

Enligt en bred syn håller vetenskapen den offentliga debatten på en hög nivå och garanterar att beslutsfattandet och t.ex. produktutvecklingen baserar sig på bästa möjliga kunskap som finns tillhanda.

Ändå är det lättare att mäta vetenskap snävt än brett. Nationella och internationella mätare betonar olika ”produkter” som vetenskapens räkningsbara enheter och utvärderar universiteten som motsvarande produktionsanläggningar.

Av såväl enstaka forskare som universitet krävs mod och visioner för att låta bli att följa uppmaningen mellan raderna: framställ bara sådant som på kort sikt genererar maximalt med pengar eller synlighet med penningvärde.

En bredare definition på vetenskap har få förespråkare, och relaterade ord såsom ”bildning” kan låta rentav gammalmodiga. Å andra sidan kan vetenskap i ordets bredare mening anses vara en självklarhet. ”En allt högre nivå på kunnandet” inklusive all medföljande ekonomisk framgång och högklassigt beslutsfattande har stått inskrivet i varje regeringsprogram på senare tid.

Under de senaste åren har det dock blivit uppenbart att kvaliteten på debatten eller beslutsfattandet i vårt samhälle sannerligen inte höjs automatiskt.

I den akademiska vardagen förstår man fortfarande vetenskapens mångfacetterade karaktär rätt väl. En hel vetenskapsbaserad kultur skapas inte av någon enstaka grupp av specialister eller toppforskare, utan här krävs mångsidigt kunnande, även av studenterna. Kunskapspolitiskt käbbel mellan stora och små eller forskare-lärare och övrig personal brukar lysa med sin frånvaro där representanter för dessa grupper verkligen möts.

Vetenskapen lider dock åtminstone av kommunikationsproblem. Forskarna lider genomgående av utsiktslöshet och upplever att deras kunnande inte beaktas. Politiker och näringslivet klagar hur de resurser som satsats på vetenskap inte leder till önskat resultat. Det blir allt svårare att försvara vetenskapens roll som något mer omfattande än tillverkare av enstaka produkter.

De universitetsanställdas oro inför regeringens nedskärningar i utbildning och forskning gäller inte bara de egna jobben. När en hel åldersklass på basis av penningbrist håller på att förlora sin chans att bli professionella inom vetenskaplig kultur väcks misstanken om att tron på mångdimensionell vetenskap nu officiellt kan dödförklaras.

Vi kan dock göra mer än bara hoppas på att detta inte är fallet. Denna tidskrifts utgivarförbund kan försvara vetenskapen över alla gränser mellan olika yrkesgrupper, skolor, vetenskapsgrenar eller universitet. I detta nummer av Acatiimi presenteras Årets vetenskapare 2015. Sedan år 1997 delar Forskarförbundet ut priset till personer som med sin verksamhet främjar och bekantgör vetenskap sedd ur ett bredare perspektiv.

Petri Koikkalainen
ordförande, Forskarförbundet

  • Painetussa lehdessä sivu 4

ACATIIMI 8/15 tulosta | sulje ikkuna