Ledare
Bred och snäv syn på vetenskap
Vad är vetenskap? Inte minst universitet, forskare,
rön, publikationer, uppfinningar och Nobelpris.
Å andra sidan är det också frågan om något ännu
större, något som gäller kultur och allmänna förfaringssätt.
Enligten en bred syn kan man med vetenskaplig kultur avse en
förvissning om att mångsidiga och välmotiverade åsikter i huvudsak
väger mera än förstahandsintryck och förhandsuppfattningar.
Att gråtonerna innehåller mera än svart och vitt gör. Att även sega
fel kan upptäckas och rättas till. Att det lönar sig att snarare lyssna
på människor som ser på saker ur olika synvinklar än på dem vars
synsätt är endimensionellt.
Enligt en bred syn håller vetenskapen den offentliga debatten
på en hög nivå och garanterar att beslutsfattandet och t.ex. produktutvecklingen
baserar sig på bästa möjliga kunskap som finns
tillhanda.
Ändå är det lättare att mäta vetenskap snävt än brett. Nationella
och internationella mätare betonar olika ”produkter” som
vetenskapens räkningsbara enheter och utvärderar universiteten
som motsvarande produktionsanläggningar.
Av såväl enstaka forskare som universitet krävs mod och visioner
för att låta bli att följa uppmaningen mellan raderna: framställ
bara sådant som på kort sikt genererar maximalt med pengar eller
synlighet med penningvärde.
En bredare definition på vetenskap har få förespråkare, och
relaterade ord såsom ”bildning” kan låta rentav gammalmodiga.
Å andra sidan kan vetenskap i ordets bredare mening anses vara en
självklarhet. ”En allt högre nivå på kunnandet” inklusive all medföljande
ekonomisk framgång och högklassigt beslutsfattande har
stått inskrivet i varje regeringsprogram på senare tid.
Under de senaste åren har det dock blivit uppenbart att kvaliteten
på debatten eller beslutsfattandet i vårt samhälle sannerligen
inte höjs automatiskt.
I den akademiska vardagen förstår man fortfarande vetenskapens
mångfacetterade karaktär rätt väl. En hel vetenskapsbaserad
kultur skapas inte av någon enstaka grupp av specialister
eller toppforskare, utan här krävs mångsidigt kunnande, även av
studenterna. Kunskapspolitiskt käbbel mellan stora och små eller forskare-lärare och övrig personal
brukar lysa med sin frånvaro där representanter
för dessa grupper verkligen
möts.
Vetenskapen lider dock åtminstone
av kommunikationsproblem. Forskarna
lider genomgående av utsiktslöshet
och upplever att deras kunnande
inte beaktas. Politiker och näringslivet
klagar hur de resurser som satsats på
vetenskap inte leder till önskat resultat.
Det blir allt svårare att försvara
vetenskapens roll som något mer
omfattande än tillverkare av enstaka
produkter.
De universitetsanställdas oro inför
regeringens nedskärningar i utbildning
och forskning gäller inte bara de egna
jobben. När en hel åldersklass på basis
av penningbrist håller på att förlora
sin chans att bli professionella inom
vetenskaplig kultur väcks misstanken
om att tron på mångdimensionell vetenskap
nu officiellt kan dödförklaras.
Vi kan dock göra mer än bara hoppas
på att detta inte är fallet. Denna
tidskrifts utgivarförbund kan försvara
vetenskapen över alla gränser mellan
olika yrkesgrupper, skolor, vetenskapsgrenar
eller universitet. I detta
nummer av Acatiimi presenteras Årets
vetenskapare 2015. Sedan år 1997 delar
Forskarförbundet ut priset till personer
som med sin verksamhet främjar och
bekantgör vetenskap sedd ur ett bredare
perspektiv.
Petri Koikkalainen
ordförande, Forskarförbundet
- Painetussa lehdessä sivu 4
|