Merja Kytö söker engelskans rötter
Brev och domstolsprotokoll visar
hur människorna pratade med
varandra i de första amerikanska
kolonierna.
— Språkförändringar börjar ofta i
talspråket, säger Merja Kytö,
prisad professor i engelska språket
vid Uppsala universitet.
I vintras belönades Merja Kytö med
Torgny Segerstedt-medaljen för sina
framstående insatser inom engelsk
språkvetenskap.
— Jag blev så glad. Många av oss
språkvetare är modesta, vi är inte ute
där och jagar medaljer, säger hon.
Segerstedt var rektor för Uppsala universitet
under mer än två decennier och
medaljen delas ut vartannat år till svenska
forskare inom humaniora och samhällsvetenskaperna.
Prisjuryn betonade att Merja
Kytö byggt upp en framgångsrik forskningsmiljö
och lyckats kombinera eget vetenskapligt
arbete med betydelsefulla insatser som
lärare, handledare och chef.
I sitt arbetsrum i Uppsala har hon ett exemplar
av Helsinki Corpus of English Texts,
en banbrytande datoriserad textsamling
med 1,6 miljoner ord från fornengelska till
1700-talets början. När hon tidigare arbetade
i Finland var hon sekreterare i projektet, som
leddes av professor Matti Rissanen.
— Han var en riktig energispruta och en
viktig anledning till att jag började forska om
engelska språket.
Gästforskade i USA
Merja Kytö valde engelska trots att hon tog
sin masterexamen vid Helsingfors universitet
med romanistik som huvudämne. Efter några
år i Helsingfors fick hon en tjänst som biträdande
professor vid Tammerfors universitet.
På 1980-talet vann den historiska sociolingvistiken
terräng och intresset växte för att
titta på tidiga texter ur ett socialkulturellt
perspektiv. Merja började studera tidig amerikansk
engelska, bland annat vid Yale University
i Connecticut, USA.
Där kunde hon i brev, dagböcker och andra
dokument följa hur de tidiga brittiska immigranterna levde i början av 1600-talet
sedan de bosatt sig i New England.
De var puritaner, flitiga brevskrivare
och berättade för sina släktingar i England
om glädjeämnen och prövningar
i det nya landet. Texterna präglades
av deras starka tro, men i till exempel
vittnesmål vid domstolar förekom det
också en hel del svordomar.
— De grälade rätt mycket i domstolen.
Jag besökte arkiven och samlade
texter. Att det inte var någon annan
som arbetade med detta gjorde det extra
roligt.
Merja Kytö undersökte bland annat
användningen av modala hjälpverb.
Hon sökte efter ord som can, may, shall
och will och jämförde bruket av dem
med samtida texter i England. Granskningen
avslöjade vissa mönster:
— Can blev efter hand mer frekvent
i talspråksrelaterade amerikanska
texter än i motsvarande engelska. När
en ny trend märks i det vardagliga språket får den så
småningom fäste också i den mer etablerade språkanvändningen.
Arbetade manuellt
Under vistelsen vid Yale arbetade Merja Kytö helt
manuellt. Det här var i brytningstiden innan språkforskare
börjat utnyttja datorkörningar i någon större
omfattning.
— Idag är kraven på att det ska gå fort mycket högre.
Utan datorer skulle det vara mycket svårt att få
forskare att intressera sig för det här området, säger
hon.
Med hjälp av datatekniken kan forskarna ta fram
ord och uttryck ur historiska texter, se vilka ord som
hänger samman och vilka uttryck de återkommer i.
— Vi vet ju inte hur språket lät, men får en god bild
av samtalsmönster, artighetsformer och andra rutiner
i människors konversation. Vi kan säga att det här
troligen är dåtidens talspråk.
Merja Kytö vill öka kunskapen om hur människor
använde engelskan förr och om vad som påverkat utvecklingen
av språket fram till idag. I sin forskning har
hon intresserat sig för perioden från 1500-talet och
framåt. Då formades grunderna för det moderna samhället
och hon försöker se hur det avspeglas i språket.
Ledig professur
— När ett språk förändras börjar det ofta i det talade
språket, säger hon.
Under sin tid som gästforskare i USA fick Merja
Kytö tips om att en professur i språkvetenskap vid engelska
institutionen Uppsala universitet skulle bli ledig.
Hon sökte tjänsten, fick den och tillträdde i maj 1995.
Universitetet har genom åren rekryterat professorer
ganska flitigt från Finland, till exempel Lilli Alanen,
professor emeritus i filosofins historia, Torsten
Pettersson, professor i litteraturvetenskap och Juhani
Nuorluoto professor i slaviska språk.
Merja Kytö gläds åt att så många landsmän hittat
till Uppsala. Sedan två år tillbaka är hon prefekt och
delar sin tid mellan chefskapet och forskningen. Hon
framhåller att den ökade insikten om hur besluten
kommer till har gett henne nya perspektiv.
— När jag enbart var professor kämpade jag för
den engelska språkvetenskapen. Nu är hela engelska
institutionen viktig och alla de fyra institutioner som
ingår i språkvetenskapliga fakulteten.
Logiken är densamma, vare sig det gäller arbetsledning
eller vetenskap, menar Merja Kytö.
— Det handlar om att klassificera och prioritera.
Man måste kunna förklara varför man gör något och i
vilken ordning saker behöver göras.
I dag är Merja Kytö i sin forskning framför allt
inriktad på den engelska som talades på 17- och
1800-talen. Bland annat har hon i samarbete med
en kollega i Tyskland studerat domstolsprotokoll
från Old Bailey. Även
här handlar det om att hitta tecken på
hur språket förändras och hon tar ordet
deal som exempel. I meningen he drinks
a good deal är syftet att beskriva något
mätbart, medan ordet fått en annan
betydelse i en mening som he suffered a
good deal.
— Här utvecklas språket från något
man kan mäta till något man inte mäter.
Det är intressant att se hur den typen
av förändringar gått till under olika
tidsperioder och i olika länder.
Ivrig cyklist
Merja Kytö innehar en av de tre professurerna
vid engelska institutionen i
Uppsala. De andra två är i engelsk respektive
amerikansk litteratur. På institutionen
finns också en keltisk avdelning
och för tio år sedan införlivades
även Svenska institutet för nordamerikastudier.
— Det är mycket intressant att löpande kunna få ta
del av det senaste som händer i USA, inte minst gällde
det när president Obama besökte Stockholm i början
av september.
Engelska institutionen är inrymd i Humanistiskt
centrum, en del av universitetet som passande nog
finns vid Engelska parken, strax väster om universitetsbiblioteket
Carolina Rediviva och Uppsala slott.
På gatorna kring campusområdet vimlar det av
cyklister och Merja Kytö är inget undantag. Hon tar
alltid cykeln till jobbet och om hon har ärenden i
Uppsala.
När det är aktuellt med längre resor går de i allmänhet
till någon internationell konferens. Merja är
sekreterare i organisationen ICAME (International
Computer Archive of Modern and Medieval English).
I början av maj nästa år ska kollegerna träffas i Nottingham
för att höra det senaste om elektroniska korpusar
och också för att ställa nya frågor om språkets
utveckling.
— Ett utmärkt sätt att hitta svaren är att titta i historiska
korpusar, säger Merja Kytö.
text Torbjörn Tenfält
foto Magnus Hartman
- Painetussa lehdessä sivu 34
|