Svag finansiering hotar finsk forskning
Urholkat stöd till forskningen
gör att Finland halkar efter
Sverige, varnar Juha Kere, professor
i molekylär genetik vid
Karolinska Institutet.
— Det finns en risk att Finland
förlorar de bästa av sina framtida
forskare, säger han.
Juha Kere sitter i Nobelförsamlingen och
var för några veckor sedan med om att
utse årets nobelpristagare i medicin. Om
forskare från de nordiska länderna ska
komma ifråga för pris krävs banbrytande
forskning.
— Den svenska regeringen har förstått
att det behövs pengar för att få fram
bra forskningsresultat. Tyvärr ser det dystrare
ut i Finland, säger Juha Kere.
Sedan elva år är han professor i molekylär genetik
vid Karolinska Institutet i Sverige och internationellt
erkänd för att ha identifierat gener
kopplade till sjukdomar som dyslexi och astma.
Han leder en forskargrupp vid institutionen för
biovetenskaper och näringslära och har byggt
upp ett laboratorium för genanalys i anslutning
till Huddinge Universitetssjukhus i södra Stockholm.
Tillsammans med sina tjugo medarbetare
analyserar han DNA-sekvenser för att kunna
kartlägga några av de komplexa sjukdomar där
tillståndet orsakas av förändringar i flera olika
gener i samverkan med omgivningsfaktorer eller
livsstil.
Arbetet är också en del i Science for Life
Laboratoriet, det nationella resurscenter för
storskalig biovetenskaplig forskning som drivs
gemensamt av Karolinska Institutet, Kungliga
Tekniska högskolan, Stockholms universitet och
Uppsala universitet.
— Jag kan inte vara missnöjd med den svenska
regeringens satsning på bioteknikområdena och jag
tror att politikerna kommer att få tillbaka insatsen,
säger Juha Kere.
Snabb utveckling
DNA-sekvensering är en av grundstenarna i biotekniken.
Sekvensen är den ärvda genetiska informationen
och den har stor betydelse i grundläggande forskning
kring organismer, vid epidemiologiska utredningar
och för att identifiera ärftliga sjukdomar. De senaste
tio åren har den snabba tekniska utvecklingen gjort
det möjligt att göra mycket omfattande sekvenseringar
på mycket kort tid. Det som tidigare tog flera år
och kostade hundratals miljoner kronor går i dag på
en vecka till en kostnad av en bättre semesterresa.
Juha Kere anser att den svenska regeringen i
högre grad än den finska har förstått att satsningen
på området är nödvändig för att upprätthålla konkurrenskraften.
— När forskningen blivit så teknologibaserad
måste vi ha samma materiella resurser som man har
i USA och Japan.
Han tycker att det är självklart att båda de nordiska
grannarna ska satsa på unga begåvade forskare. När
den svenske utbildningsministern Jan Björklund (FP)
nyligen presenterade tre nya forskningsmiljarder var
en av punkterna ökat stöd till elitforskning.
— Vi måste göra vardagen enklare för unga lovande
forskare, så de slipper vara så fokuserade på att
överleva. Men vi ska även satsa på forskare som tävlar
internationellt, det räcker inte att vara bäst på hemmaplan.
Minskat stöd
I Finland talar man också mycket om behovet av
spetsforskning, men den ekonomiska krisen har slagit hårdare där än i Sverige och har lett till att löften om
satsningar på högre utbildning inte har infriats. Istället
för att varje år skriva upp anslagen till universiteten
med index halverades stödet för 2012 och nästa år
blir det fryst.
Nokias bidrag till forskning och utbildning har
tidigare alltid dragit upp statistiken för det totala
forskningsstödet i Finland, men sedan storföretaget
börjat gå dåligt märks regeringens minskade anslag
ännu tydligare. Den osäkra utvecklingen på börsen
påverkar även privata fonder och stiftelser som anslagsgivare.
Finlands Akademi konstaterar i en ny rapport
att rekryteringen av unga forskare är avgörande för
vetenskapens utveckling i landet. Högskolorna och
forskningsinstituten måste fokusera på att locka till
sig postdoktorala forskare och professorer som befinner
sig i början av sin karriär.
— Det måste finnas en bred och stark grundforskning
och det är staten som ska se till att den finansieras.
Företagen ser ingen anledning att göra det, säger
Juha Kere.
När det gäller den tillämpade forskningen anser
han att statens viktigaste uppgift är att inte ställa upp
för många regler. Juha Kere gjorde sin post dok i USA
och berömmer den öppenhet sim finns i landet till att
låta forskare få kommersialisera sina rön.
— I USA är det mer trafik mellan universitet och
industri. Före detta forskare kan grunda företag om
de tror att det de forskar fram kan vara kommersiellt
gångbart och göra nytta för många.
Kommersiellt intresse
Ett av de forskningsprojekt som Juha Kere driver har
gett fynd som kan resultera i biomarkörer för att kunna
diagnostisera en sjukdom bättre. Han ser inget fel
i att ta emot stöd från industrin i utbyte mot att ett
företag skulle få köpa rättigheterna till kommersialiseringen.
— Fortfarande är det vi själva som beslutar om
forskningens inriktning och vi publicerar resultatet
av det vi gör. Att något vi kommer fram till kanske
kan kommersialiseras främjar såväl forskningen, som
företaget och samhället i stort. Man ska också komma
ihåg att det bara är en bråkdel av allt vi gör som kan
vara kommersiellt intressant.
Han tycker att den svenska modellen för patentering
av forskningsresultat fungerar ganska bra. På KI
finns Karolinska Innovations AB dit forskare kan gå
med en idé och få den evaluerad. Företaget betalar för
patenteringskostnaderna och om idén kan användas
kommersiellt delas vinsten lika mellan forskaren och
företaget.
— I Finland fungerar det tyvärr inte lika bra. De
finska universiteten borde samarbeta för att få en
större massa.
Forskningsutbyte
I Juha Keres avtal med Karolinska Institutet ingår att
han en dag i veckan leder en grupp forskare vid Helsingfors
universitet. I både Finland och Sverige finns
befolkningsgrupper med känd historia och informationen
om patienterna är mycket bra. Det gör att förutsättningarna
att reda ut ärftlighetens betydelse för
mångfaktoriella sjukdomar är goda. Han är själv ett
levande bevis för att de båda länderna kan ha mycket
forskningsutbyte av varandra, men önskar att samarbetet
över Östersjön var mer utbrett.
— Vi skulle kunna fördubbla patientmaterialet om
vi blev bättre på att hjälpas åt. Det finns inga städer i
hela Norden som har så bra förbindelser som Stockholm
och Helsingfors, men i stället åker vi till Boston
och Kalifornien för att träffa varandra.
I synnerhet Finland skulle ha mycket att vinna på
att öppna sig mer mot omvärlden och försöka locka
till sig internationella forskare.
— Utan tillräckligt ekonomiskt stöd till forskningen
finns en risk att Finland förlorar sina mest lovande
forskare. Jag är glad att Karolinska Institutet har
lyckats rekrytera några av dem, men egentligen är
det ingen bra utveckling om riktningen bara är västerut.
Det vore också bra om svenska forskare flyttar till
Finland, säger Juha Kere.
Juha Kere
- Professor i molekylär genetik
vid Karolinska Institutet. Han har
också en befattning som överläkare
vid Huddinge universitetssjukhus.
Sedan 2001 leder han en
forskargrupp vid Institutionen för
biovetenskaper och näringslära,
Novum, i Huddinge. En dag i
veckan arbetar han vid Helsingfors
universitet.
- Är född i Helsingfors 1958. Han
studerade medicin vid Helsingfors
universitet, tog läkarexamen
1984 och disputerade 1989 på en
avhandling om leukemi. Mellan
1990 och 1993 var han postdoktoral
gästforskare vid Washington
University School of Medicine
i St. Louis, Missouri. Från 1994
hade han posten som tf professor
vid avdelningen för medicinsk
genetik, Helsingfors universitet.
1998 blev han chef för Finlands
genomcenter.
- Sitter i Karolinska Institutets
Nobelförsamling och fick förra året
Finlands mest respekterade medicinska
pris, Matti Äyräpää-priset.
Han har tre barn.
text Torbjörn Tenfält
foto Magnus Hartman
- Artikkeli löytyy painetun lehden sivulta 14
|