8/12

  • pääsivu
  • sisällys
  • Internationella miljöer är bra för forskningen, menar Juha Kere. De 20 personer han har i sin forskargrupp i Stockholm kommer från 14 olika nationer.
     

    Svag finansiering hotar finsk forskning

    Urholkat stöd till forskningen gör att Finland halkar efter Sverige, varnar Juha Kere, professor i molekylär genetik vid Karolinska Institutet.

    — Det finns en risk att Finland förlorar de bästa av sina framtida forskare, säger han.

    Juha Kere sitter i Nobelförsamlingen och var för några veckor sedan med om att utse årets nobelpristagare i medicin. Om forskare från de nordiska länderna ska komma ifråga för pris krävs banbrytande forskning.

    — Den svenska regeringen har förstått att det behövs pengar för att få fram bra forskningsresultat. Tyvärr ser det dystrare ut i Finland, säger Juha Kere.

    Sedan elva år är han professor i molekylär genetik vid Karolinska Institutet i Sverige och internationellt erkänd för att ha identifierat gener kopplade till sjukdomar som dyslexi och astma. Han leder en forskargrupp vid institutionen för biovetenskaper och näringslära och har byggt upp ett laboratorium för genanalys i anslutning till Huddinge Universitetssjukhus i södra Stockholm. Tillsammans med sina tjugo medarbetare analyserar han DNA-sekvenser för att kunna kartlägga några av de komplexa sjukdomar där tillståndet orsakas av förändringar i flera olika gener i samverkan med omgivningsfaktorer eller livsstil.

    Arbetet är också en del i Science for Life Laboratoriet, det nationella resurscenter för storskalig biovetenskaplig forskning som drivs gemensamt av Karolinska Institutet, Kungliga Tekniska högskolan, Stockholms universitet och Uppsala universitet.

    — Jag kan inte vara missnöjd med den svenska regeringens satsning på bioteknikområdena och jag tror att politikerna kommer att få tillbaka insatsen, säger Juha Kere.

    Snabb utveckling

    DNA-sekvensering är en av grundstenarna i biotekniken. Sekvensen är den ärvda genetiska informationen och den har stor betydelse i grundläggande forskning kring organismer, vid epidemiologiska utredningar och för att identifiera ärftliga sjukdomar. De senaste tio åren har den snabba tekniska utvecklingen gjort det möjligt att göra mycket omfattande sekvenseringar på mycket kort tid. Det som tidigare tog flera år och kostade hundratals miljoner kronor går i dag på en vecka till en kostnad av en bättre semesterresa.

    Juha Kere anser att den svenska regeringen i högre grad än den finska har förstått att satsningen på området är nödvändig för att upprätthålla konkurrenskraften.

    — När forskningen blivit så teknologibaserad måste vi ha samma materiella resurser som man har i USA och Japan.

    Han tycker att det är självklart att båda de nordiska grannarna ska satsa på unga begåvade forskare. När den svenske utbildningsministern Jan Björklund (FP) nyligen presenterade tre nya forskningsmiljarder var en av punkterna ökat stöd till elitforskning.

    — Vi måste göra vardagen enklare för unga lovande forskare, så de slipper vara så fokuserade på att överleva. Men vi ska även satsa på forskare som tävlar internationellt, det räcker inte att vara bäst på hemmaplan.

    Minskat stöd

    I Finland talar man också mycket om behovet av spetsforskning, men den ekonomiska krisen har slagit hårdare där än i Sverige och har lett till att löften om satsningar på högre utbildning inte har infriats. Istället för att varje år skriva upp anslagen till universiteten med index halverades stödet för 2012 och nästa år blir det fryst.

    Nokias bidrag till forskning och utbildning har tidigare alltid dragit upp statistiken för det totala forskningsstödet i Finland, men sedan storföretaget börjat gå dåligt märks regeringens minskade anslag ännu tydligare. Den osäkra utvecklingen på börsen påverkar även privata fonder och stiftelser som anslagsgivare.

    Finlands Akademi konstaterar i en ny rapport att rekryteringen av unga forskare är avgörande för vetenskapens utveckling i landet. Högskolorna och forskningsinstituten måste fokusera på att locka till sig postdoktorala forskare och professorer som befinner sig i början av sin karriär.

    — Det måste finnas en bred och stark grundforskning och det är staten som ska se till att den finansieras. Företagen ser ingen anledning att göra det, säger Juha Kere.

    När det gäller den tillämpade forskningen anser han att statens viktigaste uppgift är att inte ställa upp för många regler. Juha Kere gjorde sin post dok i USA och berömmer den öppenhet sim finns i landet till att låta forskare få kommersialisera sina rön.

    — I USA är det mer trafik mellan universitet och industri. Före detta forskare kan grunda företag om de tror att det de forskar fram kan vara kommersiellt gångbart och göra nytta för många.

    Kommersiellt intresse

    Ett av de forskningsprojekt som Juha Kere driver har gett fynd som kan resultera i biomarkörer för att kunna diagnostisera en sjukdom bättre. Han ser inget fel i att ta emot stöd från industrin i utbyte mot att ett företag skulle få köpa rättigheterna till kommersialiseringen.

    — Fortfarande är det vi själva som beslutar om forskningens inriktning och vi publicerar resultatet av det vi gör. Att något vi kommer fram till kanske kan kommersialiseras främjar såväl forskningen, som företaget och samhället i stort. Man ska också komma ihåg att det bara är en bråkdel av allt vi gör som kan vara kommersiellt intressant.

    Han tycker att den svenska modellen för patentering av forskningsresultat fungerar ganska bra. På KI finns Karolinska Innovations AB dit forskare kan gå med en idé och få den evaluerad. Företaget betalar för patenteringskostnaderna och om idén kan användas kommersiellt delas vinsten lika mellan forskaren och företaget.

    — I Finland fungerar det tyvärr inte lika bra. De finska universiteten borde samarbeta för att få en större massa.

    Forskningsutbyte

    I Juha Keres avtal med Karolinska Institutet ingår att han en dag i veckan leder en grupp forskare vid Helsingfors universitet. I både Finland och Sverige finns befolkningsgrupper med känd historia och informationen om patienterna är mycket bra. Det gör att förutsättningarna att reda ut ärftlighetens betydelse för mångfaktoriella sjukdomar är goda. Han är själv ett levande bevis för att de båda länderna kan ha mycket forskningsutbyte av varandra, men önskar att samarbetet över Östersjön var mer utbrett.

    — Vi skulle kunna fördubbla patientmaterialet om vi blev bättre på att hjälpas åt. Det finns inga städer i hela Norden som har så bra förbindelser som Stockholm och Helsingfors, men i stället åker vi till Boston och Kalifornien för att träffa varandra.

    I synnerhet Finland skulle ha mycket att vinna på att öppna sig mer mot omvärlden och försöka locka till sig internationella forskare.

    — Utan tillräckligt ekonomiskt stöd till forskningen finns en risk att Finland förlorar sina mest lovande forskare. Jag är glad att Karolinska Institutet har lyckats rekrytera några av dem, men egentligen är det ingen bra utveckling om riktningen bara är västerut. Det vore också bra om svenska forskare flyttar till Finland, säger Juha Kere.

    Juha Kere

    • Professor i molekylär genetik vid Karolinska Institutet. Han har också en befattning som överläkare vid Huddinge universitetssjukhus. Sedan 2001 leder han en forskargrupp vid Institutionen för biovetenskaper och näringslära, Novum, i Huddinge. En dag i veckan arbetar han vid Helsingfors universitet.
    • Är född i Helsingfors 1958. Han studerade medicin vid Helsingfors universitet, tog läkarexamen 1984 och disputerade 1989 på en avhandling om leukemi. Mellan 1990 och 1993 var han postdoktoral gästforskare vid Washington University School of Medicine i St. Louis, Missouri. Från 1994 hade han posten som tf professor vid avdelningen för medicinsk genetik, Helsingfors universitet. 1998 blev han chef för Finlands genomcenter.
    • Sitter i Karolinska Institutets Nobelförsamling och fick förra året Finlands mest respekterade medicinska pris, Matti Äyräpää-priset. Han har tre barn.

    text Torbjörn Tenfält
    foto Magnus Hartman

    • Artikkeli löytyy painetun lehden sivulta 14