Mot bättre resultat genom att lyssna och diskutera

Under de olika skedena av arbetet med universitetsreformen sökte man lärdom och modeller i de europeiska universiteten och även från lite längre håll. Det fanns en mängd åsikter speciellt om olika sätt att leda ett universitet och glädjande nog var diskussionen livlig. Genom att analysera och jämföra olika förfaringssätt och kulturer erhåller man en hel del värdefull kunskap. Nu då den hetaste debatten om universitetslagen lagt sig finns det emellertid ingen orsak att sluta diskutera. Spörsmål finns det rikligt om.

För tillfället pågår det ett synnerligen viktigt skede i universiteten då den nya universitetslagen skall implementeras. Förnyelsen av universitetens ledning har påbörjats med fart. Instruktionerna och andra normer är närapå fastslagna. Personalen har tillsvidare inte berörts av allt detta. Den stora utmaningen är då de enligt nya instruktionerna valda beslutsfattande organen och de nya cheferna med nya ledaregenskaper startar sin verksamhet. De förfaringssätt med vilka besluten nu förverkligas på gräsrotsnivån i universiteten skapar grunden för den verksamhetskultur, som har verkningar långt in i framtiden. Tidtabellen är stram i många universitet och därmed är klimatet inte gynnsamt för att skapa en diskuterande kultur. Denna kultur borde man ändå sträva efter. Att motivera personalen till en förändring sker lättare ifall förfaringssätten väcker förtroende. Det är inte likgiltigt på vilket sätt och i vilka omslag förändringspaketen serveras.

Man behöver inte åka längre än till Sverige för att inse att förhandlings-och avtalskulturerna skiljer sig mellan våra länder. Där diskuterar man alla spörsmål länge och grundligt redan under det förberedande skedet med alla berörda parter. Strävan är att nå konsensus i alla frågor innan besluten förverkligas. Detta innebär att människorna är motiverade och dedikerade att förverkliga besluten och etableringsfasen blir kort. Borde vi ta lärdom av denna modell?

Förhandlingarna om det nya arbetsavtalet har börjats med fart. Förhandlingskulturen har också förändrats då Finlands universitets arbetsgivarföreningen rf och Yksityisen Opetusalan Liitto förhandlar med löntagarorganisationerna om det nya arbetsavtalet. En överenskommelse har uppnåtts om innehållet i den nya arbetsavtalsblanketten. Den riktas till personer vars tjänsteförhållande byts till arbetsförhållande. Blanketten innehåller för universitetsvärlden främmande inslag, som inte helt är entydiga. Samtidigt som man på fakultets- och institutionsnivå informerar om blanketten skulle arbetsgivaren göra klokt i att klargöra begreppen i de avsnitt där olika tolkningar är möjliga. Det skulle väcka förtroende och vara ett litet steg närmare en öppnare och mera diskuterande verksamhetskultur.

Universitetsreformen förändrar universiteten som arbetsplats. Förändringen har studerats i ett världsomfattande projekt “Changing Academic profession”, CAP, som i Finland basas av Timo Aarrevaara, HU. Av undersökningen framgår att 67% av de tillfrågade akademikerna var nöjda med sitt val av arbete. Förtroendet mellan den administrativa personalen och den övriga personalen ansågs dåligt och förbättrande insatser krävdes. De administrativa uppgifterna ansågs besvärliga och kommunikationen mellan de olika ledningsgrupperna ansågs dålig. I undersökningen fäste man uppmärksamhet vid de yngre forskarnas låga löner. Den akademiska karriären kan i fortsättningen te sig mindre attraktiv på grund av detta faktum. De ekonomiska sporrarna är överlag obefintliga i universitetsvärlden. Enligt Forskarförbundets senaste enkät hade över hälften av de tillfrågade tänkt byta karriär. Snuttjobbskulturen, som råder i våra universitet, gör ej en akademisk karriär mer attraktiv. Till det skulle behövas förutsägbarare karriärmöjligheter och en positiv verksamhetskultur, som uppskattar och stöder personalen.

Ragna Rönnholm
ordförande
Forskarförbundet