Ekonomin får inte
köra över personalen
Förslaget till ny universitetslag har genomgått sin
remissrunda, och i sina utlåtanden har samtliga
fackliga organisationer uttryckt sin oro för personalens
ställning, universitetens autonomi och förändringarna
i förhandlingssystemet. Oron grundar
sig på de ideologiska beslut på basis av vilka
universitetens rätt att besluta om sina egna angelägenheter
kommer att begränsas på ekonomins
villkor. I synnerhet personalens möjligheter att
påverka sitt eget arbete minskar då arbetsvillkoren
dikteras av ekonomin, kontrollen över allt
möjligt skärps och personalens möjlighet att delta
i beslutsfattandet reduceras.
Allt beslutsfattande styrs numera av samma
mantra som även reglerar universitetens utveckling,
nämligen ordparet konkurrens och kostnadseffektivitet.
Ekonomins specialvillkor måste
var och en av oss godkänna till en viss grad, men
till exempel om vi är tvungna att planera undervisningen
och sköta de praktiska arrangemangen
kring lektionerna endast på ekonomins villkor
oberoende av vad som är pedagogiskt motiverat
har vi redan tappat greppet om beslutsfattandet.
Ska vi i framtiden själva samla pengar för relevant
undervisning, såsom sångstuderandena vid Sibelius-
Akademin gjort i höst? Universiteten förväntas
verka för samhällets bästa och erbjuda lösningsmodeller
för att förhindra illamående och
orättvist bemötande i samhället. Vi kan inte nå
upp till förväntningarna om det enda rättesnöret
för verksamheten är ekonomin och näringslivets
krav, med andra ord faktorer som står utanför
politisk kontroll.
Den föreslagna universitetslagen är en ramlag
som låter universiteten bestämma om ett flertal
ärenden i sina instruktioner, men ändå finns
det saker som man tillsammans måste fatta beslut
om. Undervisningspersonalens behörighet och
position måste fastställas så noggrant som möjligt
i förordning. Olika behörighetskrav skulle utgöra
ett effektivt hinder för personalens rörlighet mellan
universiteten. Nu erbjuds också en möjlighet
att diskutera undervisningspersonalens pedagogiska behörighetskrav, som Universitetslektorernas
förbund har efterlyst under en längre tid.
Den nya universitetslagen kommer att beröra
personalens ställning på många sätt. Övergången
från tjänsteförhållande till arbetsförhållande
har väckt diskussion, eftersom reformen skulle innebära
att personer i arbetsförhållande skulle
utöva offentlig makt. Enligt högsta förvaltningsdomstolen
och riksdagens biträdande justitieombudsman
kräver ärendet en tilläggsutredning.
Målet bör fortfarande vara bibehållna tjänsteförhållanden.
Utgångspunkten har varit att personalen
får bevara sina fördelar, men i övergångsskedet
är det lätt att t.ex. ändra på instruktionerna
på så sätt att personalens ställning i själva verket
försvagas. Bland annat tidsbundna arbetsavtal för
vissa tjänstebeteckningar såsom universitetslärare
skulle tydligt underminera de anställdas ställning
och kan absolut inte accepteras: samtliga undervisningstjänster
bör basera sig på fasta arbetsförhållanden.
Vi får inte heller godkänna att de anställda
vid några universitet endast skenbart fått möjlighet
att delta i behandlingen av lagförslaget. Organisationernas
förslag till ändringar är så pass
likriktade att det lönar sig för alla att försöka
påverka beslutsfattarna innan riksdagen under
vårsessionen beslutar om universitetslagen. Framöver
bör hela personalen kunna delta i förberedandet
då man vid universiteten diskuterar nya
förfaranden och inleder arbetet kring instruktionerna.
Endast på så sätt kan universitetsledningen
förvänta sig att personalen kommer att engagera
sig i de kommande förändringarna.
Tuula Hirvonen
Ordförande
Universitetslektorernas förbund
|