ACATIIMI 8/08 tulosta | sulje ikkuna

Ekonomin får inte köra över personalen

Förslaget till ny universitetslag har genomgått sin remissrunda, och i sina utlåtanden har samtliga fackliga organisationer uttryckt sin oro för personalens ställning, universitetens autonomi och förändringarna i förhandlingssystemet. Oron grundar sig på de ideologiska beslut på basis av vilka universitetens rätt att besluta om sina egna angelägenheter kommer att begränsas på ekonomins villkor. I synnerhet personalens möjligheter att påverka sitt eget arbete minskar då arbetsvillkoren dikteras av ekonomin, kontrollen över allt möjligt skärps och personalens möjlighet att delta i beslutsfattandet reduceras.

Allt beslutsfattande styrs numera av samma mantra som även reglerar universitetens utveckling, nämligen ordparet konkurrens och kostnadseffektivitet. Ekonomins specialvillkor måste var och en av oss godkänna till en viss grad, men till exempel om vi är tvungna att planera undervisningen och sköta de praktiska arrangemangen kring lektionerna endast på ekonomins villkor oberoende av vad som är pedagogiskt motiverat har vi redan tappat greppet om beslutsfattandet. Ska vi i framtiden själva samla pengar för relevant undervisning, såsom sångstuderandena vid Sibelius- Akademin gjort i höst? Universiteten förväntas verka för samhällets bästa och erbjuda lösningsmodeller för att förhindra illamående och orättvist bemötande i samhället. Vi kan inte nå upp till förväntningarna om det enda rättesnöret för verksamheten är ekonomin och näringslivets krav, med andra ord faktorer som står utanför politisk kontroll.

Den föreslagna universitetslagen är en ramlag som låter universiteten bestämma om ett flertal ärenden i sina instruktioner, men ändå finns det saker som man tillsammans måste fatta beslut om. Undervisningspersonalens behörighet och position måste fastställas så noggrant som möjligt i förordning. Olika behörighetskrav skulle utgöra ett effektivt hinder för personalens rörlighet mellan universiteten. Nu erbjuds också en möjlighet att diskutera undervisningspersonalens pedagogiska behörighetskrav, som Universitetslektorernas förbund har efterlyst under en längre tid.

Den nya universitetslagen kommer att beröra personalens ställning på många sätt. Övergången från tjänsteförhållande till arbetsförhållande har väckt diskussion, eftersom reformen skulle innebära att personer i arbetsförhållande skulle utöva offentlig makt. Enligt högsta förvaltningsdomstolen och riksdagens biträdande justitieombudsman kräver ärendet en tilläggsutredning. Målet bör fortfarande vara bibehållna tjänsteförhållanden. Utgångspunkten har varit att personalen får bevara sina fördelar, men i övergångsskedet är det lätt att t.ex. ändra på instruktionerna på så sätt att personalens ställning i själva verket försvagas. Bland annat tidsbundna arbetsavtal för vissa tjänstebeteckningar såsom universitetslärare skulle tydligt underminera de anställdas ställning och kan absolut inte accepteras: samtliga undervisningstjänster bör basera sig på fasta arbetsförhållanden.

Vi får inte heller godkänna att de anställda vid några universitet endast skenbart fått möjlighet att delta i behandlingen av lagförslaget. Organisationernas förslag till ändringar är så pass likriktade att det lönar sig för alla att försöka påverka beslutsfattarna innan riksdagen under vårsessionen beslutar om universitetslagen. Framöver bör hela personalen kunna delta i förberedandet då man vid universiteten diskuterar nya förfaranden och inleder arbetet kring instruktionerna. Endast på så sätt kan universitetsledningen förvänta sig att personalen kommer att engagera sig i de kommande förändringarna.

Tuula Hirvonen
Ordförande
Universitetslektorernas förbund


ACATIIMI 8/08 tulosta | sulje ikkuna