7/12

  • pääsivu
  • sisällys
  • Seppo Sainio
    ordförande
    Förbundet för undervisningssektorn vid universiteten YLL

     

    Systemen återspeglar värderingar

    Nyligen beslöt Östra Finlands universitet att se över professorernas löner eftersom dessa statistiskt sett hamnat efter deras lönenivå vid de övriga universiteten. Ett medel att rätta till situationen fanns inom systemet: i stället för våren 2013 utförs bedömningen av den personliga prestationen för professorernas del redan hösten 2012. Det är på sin plats att rätta till snedvridningarna i avlöningen. Det ligger i de anställdas intresse att arbetsgivaren finansierar detta med egna medel – de tidigarelagda förhöjningarna på basis av den personliga prestationen finansieras av Östra Finlands universitet.

    Även de övriga personalgrupperna har önskat en översyn av lönenivån.

    Det som saknas är information, för sedan 2006 har personalrepresentanterna inte erhållit relevant information om löneskillnaderna mellan olika uppgifter inom varje universitet.

    UEF:s smarta drag för att rätta till löneproblemet visade att systemet är styvt bara om man vill det. Vid behov är det flexibelt. Det gläder men också oroar oss. Varför? Lönesystemen ger universiteten maktbefogenheter som inte ingår i de nuvarande avtalen.

    Universitetens lönesystem är en del av arbetsvillkorsavtalet som är ett allmänbindande minimiavtal. I avtalet ingår bl.a. den lägsta tillåtna lönen. Vid varje universitet är det bedömningsgrupperna som ansvarar för bedömningen av arbetets svårighetsgrad. Som utgångspunkt har flera bedömningsgrupper universitetens karriärmodeller och yrkesbeteckningar. Den lokala karriärmodellen är ofta resultatet av universitetsarbetsgivarens ensidiga beslut. Modellerna omfattar vissa kravnivåer som tillämpas som om de var lokala avtal, vilket de huvudsakligen inte är – för att nå denna status krävs förhandlingar med personalen.

    Systemet för bedömningen av den personliga prestationen förnyas år 2013. Enligt arbetsgivaren är det inte möjligt att vara oenig om bedömningen. Om det vid tidpunkten för bedömningen inte finns pengar för lönepåslag har ingen i enheten presterat bättre än tidigare. Ifall pengar finns får de som mest förbättrat sin prestation en förhöjning.

    Allmänt taget är det institutionerna som vet vem som presterat mest.

    Även om systemet fungerar visar det dock tydligt den förskjutning som arbetsgivarna inom företagslivet och industrin trånar efter: förutom de allmänna höjningarna ger systemet inte automatiskt några som helst påslag, utan så många förhöjningar som möjligt baserar sig på enskilda beslut. För att ta ett sådant beslut krävs en bättre prestation.

    Utbildningsstigen är inte komplett utan varje beståndsdel. De för oss livsviktiga forskarna på internationell toppnivå kan koncentrera sig på sina uppgifter medan en del av undervisnings- och forskningspersonalen såväl på kurser som individuellt handleder och utbildar en väldig mängd studenter (vilkas avlagda studiepoäng utgör en stor del av basen för universitetens finansiering). God undervisning och handledning påverkar varje hörn av samhället. Som bäst återspeglas god utbildning i varje skede av en utexaminerad magisters eller doktors karriär. Ur samhällets synvinkel kan det knappast finnas produktivare verksamhet än högklassig utbildning som miljöekologer och skogsexperter, läkare och historiker, lärare och konstnärer, diplomingenjörer och ekonomister kan ösa ur då de bygger upp samhället och framtidens företag. För denna utbildning ansvarar en motiverad och kunnig universitetspersonal. Motsvarar våra löne- och karriärsystem verkligen det krävande utbildningsuppdraget och dess inverkan på samhället?

    Seppo Sainio
    ordförande
    Förbundet för undervisningssektorn vid universiteten YLL

    • Artikkeli löytyy painetun lehden sivulta 5