Högt valdeltagande inget självändamål
Snart hålls det kommunalval och genom
medierna påmins vi åter om det låga valdeltagandet.
Men på vilka grunder skall
man skapa ett högre valdeltagande - för att
ge resultatet legitimitet? Är mera kunskap
och insikt en lösning?
Samtidigt för den nya universitetslagen
med sig ett liknande problem på en annan
nivå: externa styrelsemedlemmar som
måste ta sig an universitetens interna
problem.
– Vad jag är inte förstår är varför man har haft en
sådan brådska att genomföra den nya universitetslagen,
säger Kimmo Grönlund, docent vid
Åbo Akademi och forskningschef vid Institutet
för Finlandssvensk Samhällsforskning, med en
frågande min.
Grönlund har själv suttit i Åbo Akademis styrelse
i åtta år och yttrar sig försiktigt om den nya
universitetslagen. Generellt sett tror han inte att
den för med sig desto större förändringar. För
tillfället är han mest fundersam över att åtminstone
50 procent av styrelsen skall ha externa
medlemmar.
– Hur skall en extern medlem hitta motivation
för de interna frågor som ibland diskuteras
vid ett universitet?
Forskare och expertkommentator
Han ter sig väldigt tillfreds där han lutar sig tillbaka
i sin arbetsstol i det varma arbetsrummet i
Hus Lindman i Åbo.
Men så har också Grönlund en viss erfarenhet
av att hantera och yttra sig inför media. De senaste
åren har han för de flesta finländare blivit
känd som en av de kommersiella kanalernas expertkommentator
vid olika val, men han har
gjort det regelbundet i såväl tv, radio som tidningar
sedan 1995.
– I radio tillåts mera funderingar, men när det
gäller tv finns det inte tid för djupa analyser. Det
som sägs blir mindre intellektuellt och mera ytligt.
Det snabba tempot tillåter inte annat.
Detta är inte alltid lätt för en forskare att uttrycka
sig förståeligt framför medierna, ett inte
allt för obekant fenomen.
– Man lär sig hela tiden. Jag brukar ibland se
på mina framträdanden i efterhand och lyssna på
det som jag sagt och visst aktar jag mig för att
göra alltför frispråkiga kommentarer. Det jag säger skall ju vara objektivt och basera sig på fakta,
det skall inte vara min åsikt.
Vid valtider brukar Grönlunds telefon gå het
av ringande journalister, men ännu har inte
förspelet till höstens kommunalval hunnit ifatt
honom.
Men det är inte bara journalisterna som hör
av sig.
– Ibland tar även vanliga medborgare kontakt
och försöker nå politikerna via mig. Det händer
också att jag blir kontaktad av någon som vill ge
personlig feedback, säger Grönlund.
Medborgardiskussioner skapar insikt
För tillfället arbetar Grönlund bland annat med
projektet Democracy: a citizen perspective (D:CE).
I projektet, som baserar sig på en deltagardemokratisk
teoribildning, undersöker man hur
medborgare kan delta i demokratiskt beslutsfattande.
Målet är att med hjälp av genomtänkta
diskussioner utveckla mekanismer som kompletterar den representativa demokratin.
I Åbo prövades detta för två år sedan när det
ordnades en så kallad medborgardiskussion.
Tillfället gick ut på att vanliga medborgare i
grupper fick diskutera kärnkraft.
– Erfarenheterna var positiva. Vi märkte att
deltagarna genom att ta till sig information, samt
att sedan argumentera och diskutera ökade kunskapen
för att fatta mer kvalificerade beslut.
Under våren gjordes ett liknande experiment
via internet. Då fördes diskussionen från hemmet
via egen dator med hjälp av en webbkamera och
mikrofon. Diskussionen genomfördes i små
grupper, men en det gick inte som man hade
hoppats. Tekniska problem av olika slag störde
experimentet.
– Vi hade även svårt att rekrytera frivilliga. Jag
tror att användningen av den tekniska utrustningen,
webbkameror och mikrofoner, avskräckte.
Sammanlagt skickades 6000 förfrågningar om
att delta i experimentet ut, men man fick endast
245 svar.
Men detta avskräcker inte Grönlund som menar
att de kommer att fortsätta med experimentell
forskning i en virtuell miljö.
Högt valdeltagande anses ge legitimitet
Moderniseringen har förorsakat en individualisering
av samhället och referensramarna är idag
annorlunda än de var för 50 år sedan.
Den kollektiva arbetsklassen finns inte mera
och Grönlund menar att det idag är få som identifierar
sig med den egna fackföreningen.
Enligt Grönlund betyder dock inte individualiseringen
att egoismen tagit över. Referensramarna
har istället blivit fler och annorlunda än
de som skapas genom yrket och arbetet.
Somliga partier hänger efter i den här moderniseringsprocessen.
Speciellt de traditionella
vänsterpartierna har svårt att förstå förändringen.
– De etablerade partierna upplever att ensaksrörelser
och folkomröstningar är ett hot mot deras
maktställning. Det är dock skäl att påpeka att
vi lever i en demokrati där makten innehas av
folket och inte av partierna. Medborgarna ger
sina representanter en fullmakt vid valen och den
fullmakten kan återkallas.
Är det således för att människorna känner att partierna inte lyssnar på dem som valdeltagandet
i till exempel kommunalvalet har minskat?
– Lågt valdeltagande i sig själv är inte ett
problem även om ett högre valdeltagande anses
indikera legitimitet. Högt valdeltagande är inget
självändamål. Istället är det ett problem att valdeltagandet
är så ojämnt fördelat mellan olika
samhällsgrupper.
Hur man skall nå samtliga väljare vet Grönlund
inte. Han lyfter istället fram betydelsen av
att ingen samhällsgrupp ska få känna sig politiskt
marginaliserad.
– Det är inte bra att säga att det är plikt att
rösta. Det är heller inget argument att säga att det
viktiga är “att man röstar”, inte “hur” man röstar.
Därför är det bättre att de som inte vet tillräckligt
om politik låter bli att rösta. Ogenomtänkt röstning
gagnar inte kloka beslut i fullmäktige.
När det gäller kommunalvalet tror Grönlund
att tidigare lågt valdeltagandet kan bero på en
viss oklarhet gällande ansvarsstrukturen inom
kommunalpolitiken.
När det inte finns en regering eller opposition
i kommunalfullmäktige så vet väljaren inte hur
den kan bestraffa eller belöna de som sitter där.
– Folk har helt enkelt inte tillräckligt med
kunskap om vad som händer i fullmäktige.
Elektronisk röstning har fördelar
Kimmo Grönlund tror inte att möjligheten till
elektronisk röstning skulle höja valdeltagandet.
Han är däremot av den åsikten att det borde införas
som ett alternativ.
– Jag anser att det redan i nästa EP–val borde
vara möjligt för till exempel finländare som bor
utomlands att rösta elektroniskt. Dessa har inte
alltid möjlighet att åka till ambassaden och rösta
och således skulle elektronisk röstning vara en
ypperlig lösning för dem.
Även på landsbygden anser han att elektronisk
röstning kunde göra det lättare att rösta.
– Det är inte utan orsak som det är aktiv förhandsröstningen
på landsbygden. Där röstar man
när man är nära förhandsröstningsstället. Om
det är långt till vallokalen så blir det helt enkelt
en kostnadsfråga att ta sig dit på valdagen.
Han medger att det finns vissa problem med
elektronisk röstning, bland annat gällande datasäkerheten.
– Jag tror däremot inte att det finns något
större intresse att “hacka” in sig i datasystemet i
finländska val. Datasäkerheten måste naturligtvis
garanteras, men vi måste börja någonstans för att
sedan utveckla systemet.
Elektronisk röstning i en vallokal ser han heller
ingen orsak till.
– Det skulle inte innebära någon nämnvärd
förbättring av det nuvarande systemet.
Läs mera om projektet D:CE på www.dce.abo.fi
Text:Stefan Norrgård, Bild: Timo Jakonen
|