Pensionerade arabisklektorn
Faruk Abu-Chacra vägrar
slå av på takten:
"Samhället behöver de äldres kompetens!"
För tolv år sedan pensionerades Faruk
Abu-Chacra från Helsingfors universitet.
Acatiimi träffar honom i Tartu, där
han numera är en uppskattad gästlektor
i arabiska.
— Nu står jag på toppen av min lärarförmåga!
förklarar 75-åringen som vill att vi ska ta
bättre vara på erfarna universitetslärare.
Koncentrationen är optimal hos de runt 30 studenterna
i sal B 226 vid Tartus anrika universitet. En
vithårig man med kritan i högsta hugg inviger dem i
arabiskans hemligheter.
— Hund heter "kalbun" på arabiska. Vad kallar
man då en tik, alltså femininum?
— "Kalbatun", svarar en student och lektorn nickar
gillande.
Några deltagare får gå fram och skriva arabiska
meningar på tavlan. Trots att de bara studerat språket
i tre veckor skriver flera redan utmärkt.
— Kullu tamaam (Allt är bra)! utbrister lektorn.
Faruk Abu-Chacra är något så unikt som en
svenskspråkig libanes, bosatt i Finland och med estniska
studenter.
— Jag kom till Sverige som 23-åring. I Lund började
jag läsa på universitetet och lärde mig svenska den
vägen, berättar han.
Det blev en fil kand och en fil mag och några år
som vikarierande lektor i arabiska vid Lunds och Göteborgs
universitet.
— År 1972 blev jag erbjuden en ordinarie tjänst
vid Helsingfors universitet och där var jag sedan till
år 2000.
För en del universitetslärare kommer säkert pensioneringen
som en gåva. Men Faruk Abu-Chacra
trivs bäst med tusen järn i elden och redan ett par år
före pensioneringen smidde han planer...
— Jag hade sedan länge tillbaka fått väldigt bra kontakt
med en professor i Tartu. Och redan 1998 började
jag periodvis undervisa i Tallinn. De sju senaste åren
har jag varit en hel månad som gästlektor här i Tartu.
Full av energi
Det är fascinerande att se lektor Abu-Chacra undervisa.
Han är som ett dynamitpaket, sprutar ur sig lärdom
men är samtidigt lyhörd för sina studenter.
— Att undervisa är som att vara skådespelare. Och
faktum är ju att många av de mest kända och bästa
skådespelarna är äldre.
Vad tycker då eleverna om sin hitresta lektor?
Estniskan Maarja Mets har allmän historia och internationella
relationer som huvudämnen.
— Undervisningen sker i perfekt takt och läraren
kryddar lektionerna med små berättelser från historien
eller sina egna erfarenheter, berättar hon.
Finländaren Atte Kaleva är yrkesofficer och forskar f
n vid Åbo universitet om salafidisk jihadism.
— Jag har även läst arabiska i Damaskus och Sanaa.
Med sin exakta metod och sitt intresseväckande undervisningssätt
är Faruk tveklöst en av de bästa lärare
jag haft, konstaterar han.
Disciplinerade studenter
Studenterna i Tartu läser arabiska tre timmar per dag,
fem dagar i veckan och fem veckor.
— De är väldigt disciplinerade och entusiastiska.
När jag frågar om de vill ha rast mellan lektionerna
svarar de bestämt "nej", berättar Abu-Chacra och
innan dagens pass är över går han kort igenom instruktionerna
för morgondagens skriftliga prov:
— Jag rättar varje prov så fort det lämnats in, så ni
får genast veta om ni blivit godkända!
Efter lektionen får Acatiimi en pratstund med
Faruk Abu-Chacra, som medger att han nu är en
smula trött.
— Det blir ju en anspänning och jag ger mitt yttersta
när jag undervisar.
Vi kommer genast in på frågan om huruvida det
är rätt att vid en viss ålder tvinga universitetslärare i
pension.
— Är man sjuk eller inte vill fortsätta, ska man
självfallet pensionera sig. Men det är en oerhörd förlust,
såväl nationalekonomiskt som forskningsmässigt,
när kompetenta och villiga lärare körs iväg för att
de uppnått en viss ålder, menar lektor Abu-Chacra.
Men behöver inte de yngre beredas plats?
— Jag tror det finns plats för alla. Och tar vi vara på
de äldres kompetens är det bra för hela samhället och
genererar därmed fler jobb.
Faruk Abu-Chacra citerar ett arabiskt ordspråk;
"När kossan bli äldre står fler slaktare beredda" ("Indama takbar al-baqaratu yaktharu as-sallaakhuun").
— Men tänk om "kossan" faktiskt har mycket mjölk
kvar att ge? Vi lever allt längre och är allt friskare.
— Idag står jag på toppen som lärare. Jag kan mitt
ämne och har en mycket lång pedagogisk erfarenhet.
Gott samarbete
Riho Altnurme är dekan vid teologiska fakulteten i
Tartu. Han beskriver samarbetet som fruktsamt och
trevligt.
— Lektor Abu-Chacra är erfaren och öppen och det
är av stort värde att han har arabiska som modersmål.
Någon ekonomisk vinst blir gästlektoraten knappast.
Faruk Abu-Chacra får knappt tusen euro i lön
samt boende.
— Men en sann vetenskapsman ser inte främst till
det ekonomiska, påpekar han.
För en utomstående är Abu-Chacras arbetstakt
smått otrolig. Under månaden i Tartu har han bl a föreläst
vid tre tillfällen för stor publik.
— Precis innan jag kom hit var jag ett par dygn i
Kuwait för ett styrelsemöte i Al Babtain-stiftelsen,
som delar ut arabvärldens främsta litterära priser.
Faruk Abu-Chacras livsverk är läroboken Arabiska
världen runt, som förutom på svenska även finns i
engelsk och finsk version.
— Just nu jobbar jag och en översättare med tyska
upplagan och vi hoppas bli klara före bokmässan i
Frankfurt.
Då får vi kanske inte se dig i Tartu nästa år?
— Nja, jag pratade nyligen med dekanen och berättade
att jag hade så många järn i elden.
Och vad sade han?
— Han svarade kort och gott, att de redan har lagt
in mig i nästa års budget...(skratt)!
Faruk Abu-Chacra
- Född år 1936 i Ammatour, Libanon.
- Fil kand i semitiska språk och religionshistoria,
Göteborg 1972, och fil mag i arabiska i Lund
samma år.
- Vikarierande lektor i arabiska vid Lunds och
Göteborgs universitet 1968-72. Lektor i arabiska
vid Helsingfors universitet 1972-2000. Gästande
lektor vid Tallinns universitet 1998-2004 och vid
Tartu universitet 2005 till dags dato.
- Tilldelades Finlands vita ros av president Koivisto
1990 och har bl a även utmärkelser från Helsingfors
samt Bahrains universitet.
- Hustru, två barn och tre barnbarn.
- Hobbies: Att umgås i goda vänners lag.
text och foto: Sören Viktorsson
- Artikkeli löytyy painetun lehden sivulta 24
|