Pensionerade arabisklektorn Faruk Abu-Chacra vägrar slå av på takten:

"Samhället behöver de äldres kompetens!"

För tolv år sedan pensionerades Faruk Abu-Chacra från Helsingfors universitet.

Acatiimi träffar honom i Tartu, där han numera är en uppskattad gästlektor i arabiska.

— Nu står jag på toppen av min lärarförmåga! förklarar 75-åringen som vill att vi ska ta bättre vara på erfarna universitetslärare.

Koncentrationen är optimal hos de runt 30 studenterna i sal B 226 vid Tartus anrika universitet. En vithårig man med kritan i högsta hugg inviger dem i arabiskans hemligheter.

— Hund heter "kalbun" på arabiska. Vad kallar man då en tik, alltså femininum?

— "Kalbatun", svarar en student och lektorn nickar gillande.

Några deltagare får gå fram och skriva arabiska meningar på tavlan. Trots att de bara studerat språket i tre veckor skriver flera redan utmärkt.

— Kullu tamaam (Allt är bra)! utbrister lektorn.

Faruk Abu-Chacra är något så unikt som en svenskspråkig libanes, bosatt i Finland och med estniska studenter.

— Jag kom till Sverige som 23-åring. I Lund började jag läsa på universitetet och lärde mig svenska den vägen, berättar han.

Det blev en fil kand och en fil mag och några år som vikarierande lektor i arabiska vid Lunds och Göteborgs universitet.

— År 1972 blev jag erbjuden en ordinarie tjänst vid Helsingfors universitet och där var jag sedan till år 2000.

För en del universitetslärare kommer säkert pensioneringen som en gåva. Men Faruk Abu-Chacra trivs bäst med tusen järn i elden och redan ett par år före pensioneringen smidde han planer...

— Jag hade sedan länge tillbaka fått väldigt bra kontakt med en professor i Tartu. Och redan 1998 började jag periodvis undervisa i Tallinn. De sju senaste åren har jag varit en hel månad som gästlektor här i Tartu.

Full av energi

Det är fascinerande att se lektor Abu-Chacra undervisa. Han är som ett dynamitpaket, sprutar ur sig lärdom men är samtidigt lyhörd för sina studenter.

— Att undervisa är som att vara skådespelare. Och faktum är ju att många av de mest kända och bästa skådespelarna är äldre.

Vad tycker då eleverna om sin hitresta lektor?

Estniskan Maarja Mets har allmän historia och internationella relationer som huvudämnen.

— Undervisningen sker i perfekt takt och läraren kryddar lektionerna med små berättelser från historien eller sina egna erfarenheter, berättar hon.

Finländaren Atte Kaleva är yrkesofficer och forskar f n vid Åbo universitet om salafidisk jihadism.

— Jag har även läst arabiska i Damaskus och Sanaa. Med sin exakta metod och sitt intresseväckande undervisningssätt är Faruk tveklöst en av de bästa lärare jag haft, konstaterar han.

Disciplinerade studenter

Studenterna i Tartu läser arabiska tre timmar per dag, fem dagar i veckan och fem veckor.

— De är väldigt disciplinerade och entusiastiska. När jag frågar om de vill ha rast mellan lektionerna svarar de bestämt "nej", berättar Abu-Chacra och innan dagens pass är över går han kort igenom instruktionerna för morgondagens skriftliga prov:

— Jag rättar varje prov så fort det lämnats in, så ni får genast veta om ni blivit godkända!

Efter lektionen får Acatiimi en pratstund med Faruk Abu-Chacra, som medger att han nu är en smula trött.

— Det blir ju en anspänning och jag ger mitt yttersta när jag undervisar.

Vi kommer genast in på frågan om huruvida det är rätt att vid en viss ålder tvinga universitetslärare i pension.

— Är man sjuk eller inte vill fortsätta, ska man självfallet pensionera sig. Men det är en oerhörd förlust, såväl nationalekonomiskt som forskningsmässigt, när kompetenta och villiga lärare körs iväg för att de uppnått en viss ålder, menar lektor Abu-Chacra. Men behöver inte de yngre beredas plats?

— Jag tror det finns plats för alla. Och tar vi vara på de äldres kompetens är det bra för hela samhället och genererar därmed fler jobb.

Faruk Abu-Chacra citerar ett arabiskt ordspråk; "När kossan bli äldre står fler slaktare beredda" ("Indama takbar al-baqaratu yaktharu as-sallaakhuun").

— Men tänk om "kossan" faktiskt har mycket mjölk kvar att ge? Vi lever allt längre och är allt friskare.

— Idag står jag på toppen som lärare. Jag kan mitt ämne och har en mycket lång pedagogisk erfarenhet.

Gott samarbete

Riho Altnurme är dekan vid teologiska fakulteten i Tartu. Han beskriver samarbetet som fruktsamt och trevligt.

— Lektor Abu-Chacra är erfaren och öppen och det är av stort värde att han har arabiska som modersmål.

Någon ekonomisk vinst blir gästlektoraten knappast. Faruk Abu-Chacra får knappt tusen euro i lön samt boende.

— Men en sann vetenskapsman ser inte främst till det ekonomiska, påpekar han.

För en utomstående är Abu-Chacras arbetstakt smått otrolig. Under månaden i Tartu har han bl a föreläst vid tre tillfällen för stor publik.

— Precis innan jag kom hit var jag ett par dygn i Kuwait för ett styrelsemöte i Al Babtain-stiftelsen, som delar ut arabvärldens främsta litterära priser.

Faruk Abu-Chacras livsverk är läroboken Arabiska världen runt, som förutom på svenska även finns i engelsk och finsk version.

— Just nu jobbar jag och en översättare med tyska upplagan och vi hoppas bli klara före bokmässan i Frankfurt.

Då får vi kanske inte se dig i Tartu nästa år?

— Nja, jag pratade nyligen med dekanen och berättade att jag hade så många järn i elden.

Och vad sade han?

— Han svarade kort och gott, att de redan har lagt in mig i nästa års budget...(skratt)!

text och foto: Sören Viktorsson

• Artikkeli löytyy painetun lehden sivulta 24