Finska Sirpa är
universitetslärare
vid prestigefyllda
Berkeley
19 år har Sirpa Tuomainen
undervisat i finska vid
prestigefyllda University of
California Berkeley. Nu är
hon engagerad i planerna
att skapa ett Nordic Studies
Center här.
— En spännande idé där vi
samordnar våra resurser för
att kunna erbjuda en utbildning
med inriktning just på
Norden, förklarar hon.
Acatiimi träffar Tuomainen vid The
Campanile, det klocktorn som ligger
på universitets campus och syns på
långt avstånd.
— Berkeley har ju ett mycket gott
renommé och de nobelpristagare
som arbetar här har privilegiet att få en egen livslång
parkeringsplats på campus , förklarar hon.
Vi sätter oss i en trädgård, med varsin kaffekopp
och Sirpa Tuomainen berättar hur det kommer sig att
hon hamnade i USA.
— Jag hade varit au-pair i New York ett år och på
hemresan stannade jag till i Jyväskylä och gjorde inträdesprovet.
Där blev jag antagen och 1976 tog jag
min examen, med engelska som huvudämne samt
spanska och pedagogik som biämnen.
Redan på första spansktimmen träffade hon sin
blivande man, en amerikan med finska rötter, och
1976 flyttade hon så till Berkeley utanför San Francisco.
— Och här har jag bott sedan dess, med undantag
för 2007—2008, då jag var i Jyväskylä och forskade.
Att ha engelska som huvudämne, var kanske inte
helt optimalt i ett engelskspråkigt land. Men Tuomainen
fick snabbt jobb i en grundskola i grannstaden
Albany.
— Eleverna kom från 13 olika länder och min
uppgift var att träna dem i ESL, engelska som andraspråk.
Jag fick 2,90 dollar i timmen.., minns hon och
skrattar.
År 1978 fick hon sitt första barn och kort därpå,
1979, började hon studera Applied Linguistics och
TESOL (Teaching English to Speakers of Other Languages)
vid San Francisco State University.
Sin amerikanska examen tog hon 1980.
Olika statliga universitet
Det här med olika universitetsnamn verkar en
smula krångligt, så vi ber henne förklara.
— I Kalifornien finns två statliga universitetssystem;
Dels University of California, som har nio olika
campus, varav Berkeley där jag jobbar är ett.
— Det andra, där jag tog min examen, är California
State University med 23 campus.
Och vad är skillnaden?
— De har litet olika profil. I motsats till University
of California erbjuder inte California State University
forskarutbildning vid alla sina campus. Många som
läser vid det sistnämnda universitetet går lärarutbildningar.
Hur var det att studera vid amerikanskt universitet?
— Otroligt intressant och givande. Jag läste pedagogik,
sociologi, psykolingvistik med mera och under
hela utbildningen förväntades vi studenter ha mycket
åsikter och även ifrågasätta.
Nu var så Sirpa Tuomainen ”legitimerad lärare”
och hon undervisade i många år i engelska som andraspråk
vid California State University i staden Hayward.
Men hur kom hon då att bli finsklektor...?
— Jo, det började 1990 då man tog kontakt och
frågade om jag ville undervisa i finska vid en Adults
School, alltså en kvällsskola. Det var mycket intressant
och jag fick själv från scratch ta fram studiematerialet.
Så småningom fick hon en tjänst i ESL vid Hayward,
men 1995 startades ett Finnish Studies Program
vid Berkeley.
— Det kom dock igång först 1996. Jag fick då en
tjänst här och sade efter en tid upp tjänsten vid Hayward.
Nålsögat
För Acatiimis läsare kan det vara intressant, hur
ett tjänsteförfarande kan se ut vid Berkeley.
— Fem år efter att man fått tjänsten ”öppnas” den
igen. Det kallas ”Eye of the Needle”, ”Nålsögat”.
— Finns det ingen annan som är mer kvalificerad
kallas man från sjätte året för ”Post 6” och har då större
anställningstrygghet, förklarar Tuomainen.
Organisatoriskt ligger Finnish Studies under Institute
of European Studies, men praktiskt taget alla
kurser undervisas vid Department of Scandinavian.
Här finns också en lång tradition av undervisning i
skandinaviska språk, litteratur, kultur och fornnordiska
(http://scandinavian.berkeley.edu).
— Jag undervisar i finska sex timmar i veckan, dels
på en grundkurs och dels på en fortsättningskurs.
— Ungefär vart tredje termin ger vi också en kurs i
finländsk historia och kultur, som undervisas av min
kollega Lotta Weckström.
— En stor del av min tid går åt till koordinering,
office hours samt planering av undervisningen. Så det
blir sammantaget 100 procent.
Att fråga om lön anses inte artigt i USA, men vi
provar...
— När jag 2007 till 2008 jobbade i Jyväskylä hade
jag nästan exakt samma lönenivå som här, blir svaret.
Att en amerikan läser finska kan ha många olika
grunder. Någon är filolog, en annan gillar finsk heavy
rock-musik.
— En trend vi nu ser är det åter kommer personer
med finländska rötter, förklarar Tuomainen.
Nordiskt centrum
Vårterminen 2015 har för henne inneburit ett nytt,
spännande projekt.
— Vår dynamiske, belgiske chef för Institute of
European Studies vill se ett Nordic Studies Center. Så
jag har bland annat tagit reda på vilka professorer här
vid Berkeley som har nordisk bakgrund och vilka som
forskar i nordiska ämnen som kultur, litteratur, business
etcetera.
Trots att hon varit 39 år i USA är Sirpa Tuomainen
påfallande finsk i sin framtoning. Förutom modersmålet
talar hon även en mycket god svenska.
— Jag har sökt stipendium för att läsa svenska i
Uppsala nu i sommar!
Har hon någon uppfattning om varför Berkeley
ligger så bra som åtta i världen, enligt Times Higher
Education?
— Väldigt många studenter och lärare söker sig hit
och du har en stimulerande blandning av människor
från en massa länder.
Efter 39 år i USA lär hon knappast flytta permanent
tillbaka till Finland. Hon bor i ett hus i Berkeley
med yngsta sonen, som tog sin universitetsexamen i
fjol.
Som universitetslärare har hon tre månaders semester,
varav två brukar tas ut om sommaren och
med förkärlek tillbringas i Finland.
Vad gör en finsklektor i Berkeley riktigt glad?
— Sådana där småsaker. Som exempelvis en student
jag hade nyligen vars finska mamma aldrig talat
finska med henne.
— Redan efter några månader kunde hon skicka
sitt första e-mail till mormor i Finland på finska. Då
känner man att man verkligen har en uppgift och såväl
min student som hennes mormor var jätteglada!
text och foto Sören Viktorsson
- Painetussa lehdessä sivu 36
|