Mobilitet ett krav för belgiska forskare

Belgien investerar mer i forskning och har passerat Finland på den europeiska rankinglistan. Samtidigt har belgiska forskare krav på sig att vara rörliga — annars kan de aldrig göra karriär.

I höstas varnade Finlands Akademi för att finländsk forskning börjar tappa mark när olika länder i Europa jämförs med varandra. Avståndet till de starkaste länderna ökar och de som legat efter Finland närmar sig.

Acatiimi har besökt Belgien, ett av de länder Finland ofta jämför sig med. Belgien har alltid legat strax över det europeiska genomsnittet och hör till de länder som de senaste åren ökat anslagen till forskning mer än Finland.

Ward Ziarko, avdelningschef på den statliga belgiska forskningsmyndigheten Belspo, tycker att den oro Finlands Akademi visar är överdriven.

— Vi jämför oss ofta själva med Finland och säger att vi vill bli lika bra som ni, säger han.

EU:s tillväxtstrategi för de kommande tio åren — Europa 2020 — har som ett av sina mål att medlemsländerna ska satsa minst tre procent av sin BNP på forskning och utveckling. Finland ligger över den gränsen, även om positionen i förhållande till flera andra europeiska länder inte längre är lika stark.

Tydligare profil

För att vända utvecklingen behöver universitet och forskningsorganisationer profilera sin forskning och fokusera mer på sina styrkor, konstaterar Akademin. Samarbetet behöver öka, såväl mellan forskare inom landet, som med kolleger i andra länder.

Statistiken innehåller en del fallgropar, framhåller Ward Ziarko. För små länder är till exempel den mängd forskning som förekommer inom näringslivet ofta avhängig av några få multinationella företag.

— De skandinaviska länderna har ju specialiserat sig på sektorer där företagen varit tvungna att investera mycket i forskning. När Nokia går bra går hela Finland bra och vice versa.

Den belgiska forskningens kostnader är cirka 8,7 miljarder euro per år. Av dessa är 2,4 miljarder offentliga medel — för några år sedan var motsvarande summa 2,0 miljarder.

— Plötsligt började belgiska myndigheter tillföra nya pengar genom att införa skattelättnader. På det sättet har universiteten och forskningen inom företagen stärkts med nästan 700 miljoner euro genom att arbetsgivarnas lönekostnader för forskarna minskar. Dessutom har skattelättnaderna inneburit ett tillskott på nästan 500 miljoner euro för större innovationsrelaterade projekt, säger Ward Ziarko.

Han pekar på andra framgångsfaktorer: Några av de belgiska universiteten hör till de europeiska lärosäten som fått mest stöd från EU:s ramprogram. Belgien hamnar också högt när man mäter antalet egna publiceringar och gemensamma publiceringar med universitet i andra länder.

Starka regioner

Belspo är en del av den federala nivån och därmed ansvarig för till exempel landets omfattande rymdforskning. Myndigheten förser också universitet och forskningsinstitutioner med internettjänster via det nationella forskningsnätverket.

I den federala statsbildningen har de tre regionerna Flandern, Bryssel och Vallonien en mycket stark ställning. De sköter det mesta som har en avgörande betydelse för invånarnas och företagens vardag. Universiteten och forskningen lyder däremot under språkgemenskaperna, som är en annan administrativ nivå. Det finns tre: den nederländsk/flamländska, den franska och den tyska.

Att forskningen i första hand är en regional fråga gör att den inte påverkats särskilt mycket av de många regeringskriser Belgien haft de senaste åren. För några år sedan fanns under ett och ett halvt år ingen federal regering.

— På federal nivå brukar vi inte lansera någon nya forskningspolitik just då. Vi har en tradition av att under perioder med regeringskriser inte sjösätta nya stora projekt. Varken politiker eller myndigheter vill spendera pengar på områden där en kommande regering ändå borde få vara med och ge sin syn på inriktningen.

Stor mobilitet

Belgiska forskare är av tradition mycket rörliga, både inom landet och utomlands.

— Du kan inte bli professor om du inte har studerat och forskat vid flera universitet i landet eller utomlands. Systemet uppmuntrar att forskare reser till andra länder och gästforskar. När de kommer hem har de kvar alla kontakter och kan bygga vidare på sina nätverk, säger Ward Ziarko.

Belgien är också attraktivt för utländska forskare och ett populärt land att doktorera i.

— De lockas hit av hög kvalitet på forskningen, och att den är hög beror till stor del på att universiteten drivs självständigt och kan fokusera på kvalitet.

Forskarnas rörlighet och universitetens förmåga att locka till sig utländska gästforskare hör till det som gör Belgien intressant för andra länder.

Finska universitet behöver fokusera

Riitta Mustonen delar uppfattningen att strategiska val och fokus på universitetens styrkor kommer att vara avgörande under de kommande åren. Hon har just börjat arbeta som utvecklingsdirektör vid Εbo universitet, efter två år som biträdande direktör vid Nordforsk, där hon var ansvarig för utvecklingen av det nordiska och europeiska samarbetet.

— Universiteten förväntas fortsätta sin omstrukturering, profilering och sitt nätverkande. De måste också hitta nya sätt att stärka samarbetet med utländska universitet och forskningsinstitutioner. Naturligtvis är ett av de viktigaste målen att öka antalet gemensamma publikationer, säger Riitta Mustonen.

Internationellt samarbete är viktigt ur olika kvalitetsaspekter, men också för att det hjälper till att förnya idιer, bygga upp kontakter och öka forskarnas rörlighet.

Krav på ökad insyn

— Vägen framåt går via en långsiktig och hållbar strategi. Samtidigt behöver universiteten också vara flexibla och kunna ta med den föränderliga miljön i beräkningen, säger hon.

Den snabba förändringen av framsteg inom forskningen — både hur den utförs och hur den är organiserad — belyser en växande efterfrågan på strategiskt tänkande.

— Det verkar som universiteten inte längre kan ta något för givet.

Samhället kommer att förvänta sig mer av sina investeringar, vilket innebär att universiteten också måste beakta effekterna av forskning. Detta bör förstås mycket brett, inklusive till exempel sociala innovationer.

— Politikerna behöver nya aktörer som kan dela utmaningen att lösa ekonomiska, politiska och sociala problem. Men vi bör inte enbart se forskningen som ett verktyg kopplat till att öka tillväxten och skapa nya arbetstillfällen i samhället. Vi behöver också förstå att forskningen har ett värde i sig för samhället, säger Riitta Mustonen.

Källa: Utrikespolitiska institutet (Stockholm).

Text Torbjörn Tenfält
Foto Magnus Hartman

• Painetussa lehdessä sivu 34