Ledare
Vi bör utvärdera vår verksamhetskultur
Kulturen definierar vårt sätt att verka i en viss omgivning.
Samtidigt lämnar verksamheten spår i sin
tids kultur. T.ex. avspeglar det finska namnbeståndet
forna verksamhetsmiljöer: Virta, Lahti, Aho. I
den tyska kulturen däremot beskriver namnen yrken,
själva verksamheten: Müller, Schmidt, Fischer, Bauer. Härtill
kan vi foga begrepp såsom de humboldtska idealen.
Kulturen förändrar sig samtidigt som t.ex. teknologin utvecklas,
men den förändras också medvetet. Den självständighet som
universitetsreformen gav universiteten medförde möjligheten att
omvärdera den egna verksamhetskulturen inom lagstiftningens
ramar. Reformmålen definieras dock i universitetslagen. Till dessa
hör främjandet av fri forskning och bildning samt tillgängligheten
av en allt högklassigare undervisning.
Ändringarna i verksamhetskulturen bör tjäna universitetens
grunduppgifter. När kulturreformen utvärderas bör de betraktas
förutom ur arbetshygienisk även ur denna synvinkel.
Förändringen u universitetens verksamhetskultur har säkert
varit mer dramatisk än väntat. Det ständiga utvecklandet av organisationsmodellen
är en följd av dynamiskt ledande men känns
slitsamt för personalen. Också oron för den egna arbetsplatsen har
ökat. Samarbetsförhandlingar av produktionsmässiga och ekonomiska
skäl har blivit vardag. Emellanåt har det känts som om man
skjutit myggor med kanon. Å andra sidan har också stora samarbetsförhandlingar
genomförts utan uppsägningar.
Andra ändringar i verksamhetskulturen gäller åtminstone
beslutsfattandet och rekryteringarna. Ett koncentrerat beslutsfattande
har inneburit att makten har förflyttats från personalen till
ledningen. Detta har lett till såväl förutsägbara som oväntade följder
beträffande samfundets vardagsliv. I samband med dylika förändringar
förmedlas allehanda (ordlösa) budskap om personalens nya
position i organisationen.
De kritiska argument som framförs av motparten kan alltid
förbises och stämplas som reformmotstånd. Men de ständiga reformerna
irriterar och belastar personalen. Man opponerar sig mot
dem även av moraliska skäl. Förändringarna upplevs reflektera nyliberalistiska ideologier. Åsikterna
placerar sig på axeln kollegialitetmanagerialism
eller Humboldt versus
företagsuniversitet. Diskussionen är
viktig och frågorna goda.
Frågan gäller dock inte bara reformmotståndet
eller inställningen till
förändringar. Efter universitetsreformen
har personalen fråntagits
makten i snabb takt. Tendensen
genomsyrar universiteten på alla nivåer.
Är det kanske dags att stanna
för ett tag och utvärdera de genomförda
reformerna vid universiteten ur
grunduppgifternas och arbetshygienens
synvinkel?
Förändringen i verksamhetskulturen
anknyter sig också till utbildningsuppgiften.
Utbildningens innehåll
och värderingar är trovärdiga så
länge som de står i linje med enhetens
egen verksamhetskultur.
Universitetslagen förpliktar oss
till att fostra studenterna att tjäna
mänskligheten. Lagen definierar inte
innehållet i denna bildningsuppgift.
Lagtexten beskriver dock skillnaden
mellan universitet och företag. Företagen
har inte samma bildningsmässiga
fostrings- och serviceuppgift.
Inte heller har de samma tradition att
främja demokratin och ett aktivt medborgarskap.
Seppo Sainio ordförande, Förbundet för undervisningssektorn vid universiteten YLL
- Painetussa lehdessä sivu 4
|