Rikssvenska professor emerita
Bodil Jönsson:
Vår profession är till för de långa tankarna!
Hennes "Tio tankar om tid" blev en
kultbok, som bland annat översatts
till finska. Nu drar professor emerita
Bodil Jönsson, 69, en lans för de
äldres kompetens.
— Många har under ett långt yrkesliv
samlat på sig fantastiskt mycket
kunskaper och erfarenheter, som
skulle kunna komma fler till nytta.
Bodil Jönsson är en av Sveriges
allra mest kända professorer.
Även här i Finland har hon en
trogen publik.
När Acatiimi träffar henne
på Institutionen för Designvetenskaper
vid Lunds Tekniska
Högskola, har hon satt av hela
två timmar för intervjun.
Här hade jag min arbetsplats fram till september
2009. När jag pensionerades var jag noga med att inte
ha kvar något här, förklarar hon.
På reallinjens matematiska gren i Halmstad gick
knappt en handfull flickor i Bodils klass. Och inte blev
könsfördelningen bättre efter den filosofiska ämbetsexamen
i fysik och matematik vid Lunds universitet,
1963, och påföljande forskarutbildning.
— Ju längre jag fortsatt inom fysiken, desto ensammare
har jag blivit. Jag minns att jag vid några fysikkonferenser
i Sverige stod på deltagarlistan som "Bertil"...
— Men eftersom jag redan från början var så udda,
gjorde det inget om jag blev än mer udda. En man med
samma ambitioner och intressen hade haft mycket
svårare att få göra det jag gjort.
När Lunds Tekniska Högskola startades, 1963,
fick Bodil Jönsson fick sin första anställning, som övningsassistent.
Åren 1968-69 gick hon Lärarhögskolan
i Malmö.
Mer än enbart fysiker
Efter disputationen, 1972, stannade hon kvar på fysik-
institutionen, först som universitetsadjunkt och
därpå universitetslektor. Men, nu fanns också en allt
hetare önskan efter något mer än det rent naturvetenskapliga
och teknologiska.
— År 1989 blev jag tjänstledig och satt ett och ett
halvt år som huvudsekreterare i en statlig offentlig
miljöutredning. Då insåg jag att jag hade tömt ut den
sidan av mig som var enbart fysiker.
Arbetsgivaren flyttade så över hennes tjänst till
Certec, som hon själv varit med om att starta 1987.
Syftet med centret sammanfattas på hemsidan:
"Att människor med funktionsnedsättningar ska
få bättre förutsättningar genom en mer användvärd
teknik, nya designkoncept och individnära former för
lärande och sökande".
— Före Certecs tillkomst var den teknikanvändande
människan knappast närvarande på teknisk
fakultet i Lund. Så det oerhörda 1987 var inte att komma
dragandes med människor med funktionshinder,
utan att komma dragandes med människor överhuvudtaget...
År 1999 blev Bodil Jönsson professor i rehabiliteringsteknik
och 2009 gick hon så i pension.
Stora förändringar
Hur har då den svenska universitetsvärlden förändrats,
under Bodil Jönsson 46 år där?
— Det finns idag ingen universitetsanställd som
får lov att fullt ut ägna sig åt det som är våra tjänsteuppgifter,
nämligen att utveckla ny kunskap, för
världen och för oss själva, tillsammans med våra doktorander
och studenter.
— Vi finns inuti system, som likt alla andra arbetsplatser,
tvingas hålla på med väldigt mycket annat.
— Hela vår profession är ju egentligen till för de
långa tankarna. Man ska få lov att tänka färdigt, att
vara koncentrerad och inte splittra sig.
I boken Vi lär som vi lever (2008) skriver Jönsson:
"Lärandet får inte längre ta tid genom att tankeled
får följa på tankeled och väva en stabil och rikt förgrenat
kunskapsväv. Istället vill man ha kunskaper genast
vilket får styra både val av kunskap och metoder
att lära".
— Det pågår ju en infantilisering av oss alla, vi är
barn mycket längre och det är så väldigt mycket som
ska vara så förutsägbart och oproblematiskt.
— En doktorand förväntas idag ha en väldigt
strukturerad handledning, som ska föra till målet på
snabbast möjliga sätt. Men det egna ansvaret och brottningskampen
med kunskaper är ju inte utvecklade.
Bodil Jönssons bestseller Tio tankar om tid kom
1999 och har på finska titeln 10 ajatusta ajasta.
Vad många främst tog till sig var begreppet "ställtid"
- den tid vi behöver före och efter en viktig uppgift,
för att undvika onödig stress.
I boken När horisonten flyttar sig (2011) skriver Bodil
Jönsson om äldre-frågor.
— Ögonoperationer, bättre hörapparater, ledbyten
och effektivare piller är fyra faktorer som gjort att
en 75-åring i min generation medicinskt är likvärdig
en 65-åring i min mammas.
Lära av varandra
Precis som i "Tio tankar om tid" utforskar Bodil Jönsson
ånyo vad Paulo Freire myntade som "Tystnadens
kultur” i Pedagogik för förtryckta (1972).
— Vi håller på att lära varandra att bli gamla på ett
nytt sätt – och för det behöver vi nya tankesätt och
ett delvis annat språk än våra föräldrars. Till våra förutsättningar
hör att vi gjort något liknande en gång
tidigare: min generation var den första som tilläts vara
tonåringar, och det gick som bekant utmärkt fast vi
inte hade några tidigare förebilder.
Bodil Jönsson påpekar att vetenskapsmän som Kopernikus,
Gallilei och Newton var relativt gamla när de
presenterade sina genomtänkta tankegenombrott.
— Man ju bara undra, hur långt de skulle ha kommit
om de blivit gamla i vår bemärkelse...
Seniordoktorander
Hon har lagt fram och delvis redan förankrat en idé
om ”seniordoktorander” bl a på Göteborgs, Lunds
och Umeå universitet.
— Många har inom olika verksamhetsområden
haft ett fantastiskt yrkesliv och ser med sorg, att det
de har i huvudet finns det ingen som kan ta över.
— Min idé är att man som pensionär ägnar fyra,
fem år åt att vara seniordoktorand, dock utan anställning.
Man får bryta sina erfarenheter mot den akademiska,
strukturerade kunskapen, vara med i alla seminarier
etcetera.
— I lyckosammaste fallet disputerar man, inte för
att själv därefter vara yrkesverksam men för att bidra
till kulturen. Till det fantastiska i kunskapens immateriella
natur hör att den skall kunna bära över tid
och rum och oberoende av person – precis det som en
äldre människa vill när hon försöker undvika att hennes
livserfarenhet och –upptäckter bara försvinner.
Professorn som skrivit så mycket om tid tycks
själv trivas bäst i nuet.
— Jag har bättre möjligheter än någonsin att tänka, läsa, skriva, föreläsa.
Och det är också det jag gör!
text Sören Viktorsson
Bodil Jönsson
- Född år 1942 på Helsingborgs BB, familjen bodde i
Nissadalen i Halland. 3 barn, 5 barnbarn.
- Fil mag, Lund, 1963. Fil doktor i fysik, Lund, 1972
- Olika anställningar vid fysikinstitutionen, Lunds
universitet, 1963—93, Universitetslektor på
CERTEC, Lunds universitet, 1993—97, Biträdande
professor vid CERTEC, Lunds universitet, 1997—99,
Professor i rehabiliteringsteknik vid Lunds universitet
1999—2009
- KTHs stora pris 1999, Hedersdoktor i utbildningsvetenskap
vid Göteborgs Universitet 2002 och
Årets folkbildare 1991 samt 2001
- Hobbies: Naturupplevelser
- Artikkeli löytyy painetun lehden sivulta 36
|