Möten och avsked
Enligt regeringsprogrammet siktar Finland
på den internationella toppen i akademisk
utbildning, forskning, utveckling
och innovationer.
Under detta läsår hag jag deltagit i
YLL:s och OAJ:s universitetsrundor
och då fått möjlighet att tillsammans
med universitetens beslutsfattare
dryfta frågor kring universitetens nuläge
och framtidsplaner samt hur verksamheten leds
och finansieras. Framför allt har vi diskuterat undervisningen
och undervisningspersonalens
ställning vid universiteten.
I alla diskussioner lyftes fram
vårt gemensamma bekymmer, nämligen
universitetens finansiering,
den nya finansieringsmodellen och
budgetnedskärningarna. Detta gäller
universitetens alla aktörer, såväl
personalen som studenterna: undervisningen
är en del av universitetens
centrala verksamhet, i själva verket
den viktigaste delen, för utan undervisning
finns det inte heller någon
forskning. Ett annat gemensamt tema som togs upp
i diskussionerna kring tillämpandet av arbetsvillkorsavtalet
och speciellt lönesystemet var problemen
med ledningskulturen vid universiteten.
Många universitet hade goda nyheter att berätta om
hur personalen och undervisningen har rönt uppskattning.
På flera ställen, t.ex. vid Vasa universitet,
råder ett gott och öppet diskussionsklimat mellan
ledningen och arbetstagarna. Där präglades diskussionerna
av en vilja att samarbeta med personalen.
Öppenhet är kanske lättare att skapa vid ett litet universitet,
där man på ett naturligt sätt möts dagligen.
Man kan också skapa regelbundna forum för informations-
och åsiktsbyte, såsom vid t.ex. Jyväskylä
universitet. Där ordnas sedan länge regelbundna
träffar mellan universitetsledningen och företrädarna
för personalen dvs. fackföreningarnas ordförande
och förtroendemän. Detta garanterar fritt informationsflöde
och hindrar uppkomsten av kampuslegender som kan vara svåra att rätta till.
I alla diskussioner tog vi upp undervisningspersonalens
ställning i karriärmodellerna. Tydligast har undervisningens
ställning fått erkännande vid universiteten
i Jyväskylä och Uleåborg: fr.o.m. augusti
2012 hör pedagogiska studier till behörighetskraven
för den undervisnings- och forskningspersonal
som utnämns tills vidare. Överallt
har man lagt märke till att det är
svårt att inrymma undervisningsbetonade
uppgifter i forskarkarriärmodellen,
men hur man löser problemet
är en svårare nöt att knäcka.
Vid Vasa universitet hörde vi att
undervisningspersonalen kan framskrida
i karriären genom meritering
utan att varje gång ansöka om en ny
uppgift. Ett annat sätt att förstärka
undervisningspersonalens ställning
är att ändra tidsbundna arbetsförhållanden
till stadigvarande utan ansökan när den
tidsbundna uppgiften fyllts genom ansökan och behörighetskraven
uppfylls. Flexibilitet i tillämpning
av totalarbetstiden och arbetsplanerna är möjligt vid
flera universitet och bidrar till utvecklandet av lärarkarriärmodellen.
Alla dessa träffar med förbundsmedlemmar och universitetens
ledning har kryddats med en nypa vemod,
för i slutet av terminen kommer jag att lämna
de riksomfattande organisationsuppgifterna. Åren
som ordförande har varit givande och lärorika, och
de har gett mig många goda vänner. Jag vill tacka
mitt eget förbund och våra samarbetspartner för stöd
och gemensamma stunder, och jag tillönskar alla god
fortsättning i intressebevakningsarbetet.
Tuula Hirvonen
ordförande, Förbundet för undervisningssektorn vid universiteten YLL
- Artikkeli löytyy painetun lehden sivulta 4
|