I Tjeckien pågår en livlig debatt om vikten av högre utbildning

År 1998 fick Tjeckien en ny högskoleförordning, där statens roll minskades markant. Den nya förordningen öppnade också upp för privata universitet. Idag finns ett 40-tal sådana. Bakom står ofta privata organisationer eller mecenater.

- De privata universiteten är fortfarande små och vi har inte lyckats organisera personal där. Däremot händer det att de hör av sig till oss när de har problem, berättar František Barták, som leder Tjeckiens universitets- och högskoleanställda.

“Fackföreningarnas Hus” är en jätteskrapa, på promenadavstånd från Václav-platsen i centrala Prag. Till det yttre har denna trista och murriga koloss knappt förändrats sedan år 1989, då den så kallade sammetsrevolutionen förvandlade Tjeckoslovakien till en demokrati.

- Men för oss inom högskoleväsendet har förutsättningarna förändrats totalt, fastlår František Barták, som tar emot oss i ett anspråkslöst rum på sjunde våningen.

År 1990 återuppstod den akademiska friheten

Redan år 1990 kom en ny högskoleförordning, som återgav högskolan dess akademiska frihet, må vara att staten fortfarande stod som ägare.

Ett annat viktigt steg var, att forskningen återfördes till högskolorna efter att - enligt sovjetisk modellha sorterat under Vetenskapsakademin.

- För facket fick sammetsrevolutionen också stora konsekvenser. Tidigare hade vi ett enda lärarfack, nu bröt vi högskolelärare oss ut och bildade en egen fackförening, berättar František Barták, som varit ordförande i drygt tio år.

Från 1990 har VOS (Vysokoškolský Odborový Sváz = Fackförbundet för högskolan) varit en reell förhandlingspart, med utbildningsdepartementet som motpart. I och med att Tjeckien åter fick en ny högskoleförordning, 1998, decentraliserades förhandlingarna.

- Det är bara vi inom högskoleväsendet som har denna modell, övriga lärare förhandlar fortfarande centralt. Jag måste säga, att den decentraliserade modellen mest varit av godo.

- Som facklig grundorganisation har vi nu möjlighet att yrka extra påslag för särskilt förtjänta personer. Men det är grannlaga. Vi måste också se till att löneskillnaderna inte blir för stora samt värna kollektivets köpkraft.

Professorer tjänar drygt 55 000 tjeckiska kronor

Under kommunismen kunde lönen för en professor (som dessutom förväntades vara partimedlem) vara ungefär dubbelt så hög som för en arbetare. Den senaste statistiken, som förbundsordförande Barták förser oss med, anger 18 000 tjeckiska kronor som medellön för en arbetare (100 tjeckiska kronor är 3,70 euro).

Samma statistik berättar att en professor tjänar drygt 55 000 tjeckiska kronor, en docent 42 000 och en assistent 29 000.

- För nyanställda assistenter är lönen ännu lägre. Lägg till det att en trea i Prag kostar minst 10 000 tjeckiska kronor i månaden…

- Något vi inom VOS drivit och nu även börjat fått gehör för är, att det på de lokala högskolorna ska instiftas särskilda sociala fonder, som hjälper nyexaminerade lärare genom exempelvis subventionerat boende.

Statens roll har minskat markant

År 1998 fick Tjeckien en ny högskoleförordning, där statens roll minskades markant. Den innebar att högskolorna, exempelvis Karlsuniversitetet, fick tillbaka sin egendom i form av byggnader etc och därmed åtnjuter en helt annan ekonomiskt frihet. Staten står dock kvar som huvudfinansiär.

Endast två högskolor i Tjeckien, drivna av polisen respektive militären, är idag fullt ut statliga.

Den nya förordningen öppnade också upp för privata universitet. Idag finns ett 40-tal sådana. Bakom står ofta privata organisationer eller mecenater. Så har exempelvis bankväsendet ett eget privat universitet.

- De privata universiteten är fortfarande små och vi har inte lyckats organisera personal där. Däremot händer det att de hör av sig till oss när de har problem..., berättar František Barták och skrattar.

Begreppet högskola kan, som synes, i Tjeckien betyda flera olika saker. Som en precisering används ibland begreppet “högskola av universitetstyp”. Kriteriet är, att man där ska kunna avlägga doktorsexamen. Av landets 25 offentliga högskolor är detta möjligt vid 24. På de privata universiteten är dock, ännu, bachelor den högsta examen.

Allmer pengar kommer utifrån

Även i Tjeckien pågår en livlig debatt om kunskapssamhället och vikten av högre utbildning. De senaste fyra åren har det, enligt František Barták, skett en 70- procentig ökning av statsanslagen till densamma.

- Men vi har även en utveckling, där alltmer pengar kommer utifrån. Stora tekniska högskolor har forskningsprojekt tillsammans med amerikanska firmor.

- Utbildningar på tjeckiska språket får högskolorna inte ta betalt för, men det blir nu allt vanligare även med avgiftsbelagda kurser på engelska.

- Differentieringen återspeglar sig i lärarlönerna. En teknisk högskola kan ha en högre lönepott per capita än exempelvis Karlsuniversitetet. Det har visserligen världsrykte vad gäller exempelvis egyptologi, men det är inget ämne som drar in stora pengar…

Bologna är i princip genomfört

EU-medlemskapet har öppnat nya dörrar för tjeckerna. Tidigt började man arbeta på att fylla kriterierna för Bologna-processen. I ett tillägg till 1998 års högskoleförordning, år 2001, blev de tre nivåerna obligatoriska.

- Utbildningsministeriet trycker på och idag är Bologna i princip genomfört. Du ska kunna ta din bachelor exempelvis i Plzeò, din magisterexamen i Prag och doktorera utomlands. Ett område där trestegsmodellen ännu ej lyckats är vår läkarutbildning, förklarar Barták.

Endast 10 % av professorerna är kvinnor

Ett område där utvecklingen definitivt ej kan sägas vara särskilt lyckad är jämställdheten. Inte nog med att det är tunnsått med kvinnor inom högskoletoppen (endast tio procent av professorerna är kvinnor). En undersökning visar, att medan tjeckiska kvinnor i gemen tjänar 84 procent av vad männen gör, så är motsvarande siffra för kvinnor med magisterexamen eller högre endast 74 procent.

Utbildningsministeriet försöker trycka på med jämställdhetsplaner, men det går trögt. Dock har exempelvis ett nationellt nätverk för kvinnliga forskare, • ena ja vda (“Kvinna och vetenskap”), bildats.

- Det här är ingen fråga vi för tillfället driver fackligt, säger František Barták, vars minimala kansli för övrigt består av endast två heltidsanställda… kvinnor.

Nej, det allt överskuggande problemet just nu för VOS tycks vara medlemsutvecklingen. Man är idag 8 000 medlemmar och potentialen inom det offentliga högskoleväsendet är runt 35 000 (en egenhet i Tjeckien är att även t ex vaktmästare och chaufförer inom högskolan organiseras i VOS).

- Trots att det gått 17 år sedan sammetsrevolutionen, så har facket fortfarande en sorts Kain-stämpel för många tjecker, säger František Barták.

Tuffa förhandlingar förväntas

I januari 2007 fick Tjeckien, efter månader av väntan, en ny regering. Den består av de konservativa medborgardemokraterna, kristdemokraterna samt de gröna. Ny utbildningsminister är de grönas Dana Kuchtová.

- Ett centralt löfte för den nya regeringen är att minska underskottet i statsfinanserna. Därför kan vi antagligen se fram mot tuffa förhandlingar, avslutar fackordförande Barták.

Text och foto: Sören Viktorsson

Onko yliopisto bisnes vai jotain muuta?

Yliopistojen rakenteellista kehittämistä ja yliopistojen perustarkoitusta mietitään paraikaa myös Virossa. Universitas-ammattiliiton puheenjohtaja Toivo Roosimaa kertoi maansa ajankohtaisesta tilanteesta Tieteentekijöiden liiton luottamusmiehille Tallinnassa 16. maaliskuuta.

- Yliopistojen tehtävä on ’ottaa sumua pois’, kuvaili Roosimaa yliopiston tehtäviä. Virossa keskustellaan nyt siitä, onko yliopisto bisnes vai jotain muuta.

Roosimaa toimii professorina Tallinnan teknillisessä yliopistossa. Hän kuuluu myös viisijäseniseen Viron presidentin neuvostoon. Tässä neuvoa-antavassa elimessä hän edustaa tiedeasioiden asiantuntemusta.

Roosimaa tuntee hyvin suomalaisen yliopistokeskustelun ja palkkatason, joita hän seuraa mm. Acatiimin välityksellä. Viime vuonna hän työskenteli myös TKK:lla Otaniemessä.

- Suomessa professorin palkka on noin neljä kertaa korkeampi kuin Virossa, jossa professori saa noin 1000 euroa kuukaudessa. Lähtijöitä ulkomaille, mm. Saksaan, Englantiin ja Ruotsiin onkin paljon. Monilla on myös kaksi työpaikkaa.

Roosimaan mukaan Viron uusi hallitus on luvannut, että yliopistopalkkoja tullaan korottamaan 40-50 prosenttia. Tähän on kuitenkin vaikeaa löytää rahoitusta.

- Tilanne voi kuitenkin mennä vain parempaan suuntaan, hän totesi.