Ledare
Vårens värdediskussion
När man tar beslut är det i sista hand fråga om värden.
Detta gäller också politiken. Olika grupper
representerar olika värden på vilka olika beslut
och val slutligen baseras, eller åtminstone försöks
basera. Värdena är dock uppenbart diffusa i dagens
Finland där antalet osäkra väljare ökar år efter år. Ändå är det inte
väljarna som har diffusa värden utan snarare är det partiernas
värden som har förändrats och blandats samtidigt som de enstaka
representanternas värden blivit suddigare. Osäkra väljare vill finna
en kandidat vars värden motsvarar ens egna, och det är detta
som visat sig vara problematiskt.
När jag var barn rönte utbildning stor uppskattning i Finland.
Grundskolan var på väg och samhällets värde var lika med en utbildning
som var gratis och öppen för alla. Föräldrarna prioriterade
barnens utbildning högt. Även samhället ansåg man utvecklas
genom utbildning och kunnande. Universitetsnätet utvidgade sig
och samhällets värde blev lika med tillgång till högskoleutbildning
och universitetsbildning för hela folket.
När vårt utbildningssystem utvecklades var det framför allt
fråga om värden. Visst var man medveten om en statistisk korrelation
mellan samhällets utbildningsnivå och levnadsstandard,
men aldrig kunde man svara på om utbildning och forskning
leder till ett samhälle med hög levnadsstandard, eller om en hög
levnadsstandard leder till en situation där samhället har råd med
grundforskning och hög utbildningsnivå. I sista hand var detta
oviktigt, för hög utbildning och ett samhälle som gör en ansenlig
satsning på grundforskning ansågs i sig vara just värden.
När man strävar efter bildning gäller det främst att välja bland
värden. När samhället väljer bildingen väljer det också att understöda
kultur, idka forskning och utbilda ungdomarna med hjälp
av bästa möjliga kunnande. Ingen undersökning torde påvisa ett
samband mellan förtrogenhet med Tjechovs pjäser och ekonomisk
framfång. Jag tror inte heller att behärskning av kvantfysik skulle
ha påvisats förbättra de ekonomiska nyckeltalen eller minska arbetslösheten.
Samhället väljer att satsa på uppskattning av Tjechov
eller undervisning i kvantfenomen, om de värden som understöder
dessa får råda.
Värdena uppstår dock inte i ett vakuum. De förenas med samhällets utveckling och strukturer.
Ekonomisk välfärd skapar förutsättningar
för bildning, men också
tvärtom. Bildning ger ett perspektiv
genom vilket vi kan gestalta vårt samhälle
och förvalta saker som är viktiga
för vår egen välfärd. Bildning medför
även konkret kunnande som skapar
allt nytt och högklassigt. Bildningen
utgör också grundvalen för innovationer.
Det finns knappast ett samhälle
där nytt tänkande blomstrar men som
försummar bildningen.
Under denna vår gäller det igen att
begrunda värdena. Snart väljer vi
beslutsfattarna vilkas värden vi sätter
vår tillit till och som vi önskar oss
återspegla våra värden. Vems värden
heter bildning, grundforskning och
högsta undervisning? Skulle detta
vara vårens viktigaste fråga?
Vi kan lyfta forskning och utbildning
till det viktigaste valtemat. Vi kan
välja ett samhälle där kunnandet röner
uppskattning och man investerar i
utbildning. Bildning är dock mycket
annat än en reaktion på hållbarhetsgapet.
Våra val kan förväntas förbättra
statens ekonomi, men inget garanterar
att de leder i önskad riktning på lång
sikt. I sista hand håller vi på att välja
vad vi investerar i, var vi sparar och
hur dessa åtgärder riktas på olika delar
och åldersgrupper i vårt samhälle. Det
handlar om värdeval.
Kaarle Hämeri ordförande, Professorsförbundet
- Painetussa lehdessä sivu 4
|