 
|
|||||||||||||
|
Grundforskning är innovativtEuropeiska kommissionen har föreslagit ett projekt som ”flaggskepp” för den av EU-staterna godkända Europa 2020-strategin. Projektet Innovationsunionen ska förstärka den europeiska forskningens position. Vi behöver innovationer för att kunna möta svåra samhälleliga utmaningar som energiförsörjning, klimatförändring, hälsohot eller den åldrande befolkningen. I sig är idén med Innovationsunionen bra: vetenskap och forskning betraktas som ett medel att öka medborgarnas välstånd. Grunden för det europeiska kunnandet blir starkare och infrastrukturen för forskning bättre, och hela forskarkarriären utvecklas. Europa behöver en miljon nya forskarjobb för att kunna konkurrera med USA och Asien. Unionens ambitiösa mål är alltså att utveckla det europeiska forskningsområdet. Tyvärr är det då fråga om just innovationsinriktad forskning. Grundforskningen lyfts inte till den ställning som den förtjänar. I fokus står innovationer med ekonomisk nytta, och därför vill man skapa starka kontakter mellan forskning och företagsvärlden. Grundforskningen omnämns inte. Begreppet blue sky research, forskning av nyfikenhet, förekommer en gång: forsknings- och innovationskedjan måste bli konsekvent ända från ”blue sky research” till dess den färdiga produkten kommer på marknaden. Innovationsunionen är ett belysande exempel på forskningspolitiken på 2000-talet. Enligt Finlands Akademis utredning ”Forskningspolitikens medel och praxis” heter universitetens internationella trender på 2000-talet bl.a. innovationer som utgångspunkt, marknadsorientering och företagsvärldens modeller. Till slagorden hör toppkunnande, prioritering och prioriterat område. Visserligen har olika länder i Europa valt att i den nationella forskningen prioritera exakt samma områden: data- och kommunikationsteknologi, biovetenskaper, nanoteknologi, miljö- och energiforskning. En universitetsanställd kopplar ihop grundforskningen med vetenskapens frihet. Hur ska grundforskningens möjligheter påverkas av arbetet kring innovationer med ekonomisk nytta som mål, eller av klart definierade prioriterade områden inom forskning? Är min vetenskapsgren med när mitt universitet definierar sin forskningsprofil? Sådana frågor rörde sig i huvudet på de forskare, lärare och biblioteksanställda som i november besvarade Professorsförbundets och Forskarförbundets gemensamma enkät. 59 % höll med om att den akademiska friheten vid universiteten har minskat. Samma syn kommer ännu starkare fram i Professorsförbundets egen medlemsenkät, vars resultat publiceras snart. Rentav 71 % av 760 professorer säger att den akademiska friheten vid universiteten har minskat under de senaste fem åren. Naturligtvis är en fri akademisk och forskarbaserad forskning utan tematisk bindning inte någon motsats till tematisk, innovationsinriktad eller tillämpad forskning. Båda behövs. Ändå bör den offentliga finansieringen rikta sig allt klarare till grundforskningen. Det är den som också innovationerna baserar sig på. Maarit Valo
|
||||||||||||
