Innovationen anländer till universitetet

Universitetsreformen framskrider med hisnande fart men har än så länge förberetts närmast med tanke på administration och ekonomi. Förslaget till en ny universitetslag ska behandlas i riksdagen våren 2009. Under de närmaste månaderna är det meningen att förslaget skickas ut på remissrunda.

Den bärande kraften bakom reformen är viljan att utvidga universitetens finansieringsgrund. Samtidigt är målet att låta externa aktörer delta i universitetens förvaltning i en högre grad än tidigare. Enligt regeringens linjedragning skulle hälften av medlemmarna i de offentligrättsliga universitetens direktioner representera olika intressegrupper utanför universitetet, medan andra hälften skulle väljas bland universitetens egen personal enligt det nuvarande trekvotssystemet. Direktionens ordförande skulle representera någon av de externa intressegrupperna. Å andra sidan skulle rektorn inte vara direktionsmedlem utan verka som föredragande. Enligt linjedragningen skulle direktionen vid ett stiftelseuniversitet i sin helhet bestå av representanter för externa finansiärer.

Regeringens budgetrambeslut innebar en ansenlig tilläggsresurs för innovationsuniversitetet. Andra universitet erhöll inte något motsvarande finansiellt stöd, men de erbjöds en chans att utveckla sig i enlighet med en motsvarande stiftelsemodell samtidigt som staten utlovade en märkbar tilläggssatsning som komplement till den privata finansiering som universiteten skulle skaffa fram själva.

Reformens inverkan på innehållet i universitetens verksamhet har ingen hittills dryftat i någon högre grad. Nyligen besökte dock Riksdagens bildningsutskott USA och bekantade sig med universiteten George Washington, Georgetown och Harvard samt Massachusetts Institute of Technology. I USA konstaterade man att ett toppuniversitets framgång baserar sig på akademisk frihet och tillräcklig finansiering samt på forskningsrönens offentlighet även när det är fråga om samarbete med företag. Dessutom förutsätter framgången en omsorgsfull elevantagning och små undervisningsgrupper. Professorskåren bär ansvaret för studenternas framgång, men å andra sidan förutsätts eleverna engagera sig i studierna, och en skral framgång kan leda till att en student måste ”stanna på klassen” eller till och med avbryta studierna.

Innovationsuniversitetets ledningsgrupp besökte för sin del universitetet i Cambridge för att utreda vilka funktionsmodeller och strategier detta europeiska universitet med forskning av högsta klass tillämpade. Även i Cambridge betonade man den akademiska friheten och oberoendet från externa intressegrupper. ”Ingen utomstående säger till oss vad vi ska göra,” konstaterade Kate Pretty från vicekanslersbyrån vid universitetet i Cambridge i Suomen Kuvalehtis artikel i februari. Samma synsätt representeras av Stephen Emmott, ledare för Microsofts European Science Initiative –program. Han konstaterar att universitetens uppgift är att uppmuntra studenterna i formandet av en egen världsbild. ”Det värsta som (universiteten) kan göra är att koncentrera sig på sådan forskning som näringslivet vill ha,” säger han.

Målet för utvecklandet av det finska universitetsväsendet bör vara att uppnå högsta möjliga vetenskapliga nivå. I ett litet land förutsätter det samarbete mellan universiteten, olika intressegrupper och närlingslivet samt tillräcklig finansiering, men å andra sidan bör man också bevara bildningsuniversitetens principer och en stark grundforskning och – undervisning även i de vetenskapsgrenar som inte har någon direkt anknytning till näringslivet. Universiteten ska inte endast vara distansterminaler för företagens enheter för produktutveckling, utan deras uppgift är att skapa ny information och främja bildningen och kulturen. Insikten om detta utgör en bra språngbräda för nya innovationer.

Risto Laitinen
Ordförande
Professorsförbundet