Fackförbunden behövs fortfarande i utvecklandet av lönesystemet

Lönereformen inom statsförvaltningen har pågått i åratal, eftersom lönerna och systemen bakom dem förutsätter ett avtal mellan arbetstagare och arbetsgivare, något som inte blir verklighet förrän alla delar faller på sin plats. Att sluta avtal om universitetens lönesystem är en synnerligen stor utmaning, eftersom de universitetsanställda vid landets tjugo universitet utgör den största enhetliga personalgruppen inom statsförvaltningen. Personalen representeras av ett tiotal fackföreningar som är anslutna till tre centralorganisationer. Verksamhetskulturen inom de olika
vetenskapsområdena varierar, tjänsteuppgifterna är av olika slag och tjänstebeteckningarnas antal närmar sig två hundra.

I november i fjol nådde fackförbunden och arbetsgivarparten enighet om att universiteten skulle inleda förberedelserna för lönereformen. Förhandlingsresultatet gav systemet en ram, men tillämpningen av
många viktiga detaljer ålades universiteten själva. Enligt den planerade tidtabellen skulle reformen förverkligas på ett halvt år, vilket då verkade vara en tuff men realistisk målsättning.

Före julen föreslog arbetsgivarparten ett nytt förfarande för utvärderingen av lärarnas individuella prestation. I stället för en helhetsbedömning av uppgifterna skulle lärarnas individuella prestation enligt förslaget baseras på yrkesskicklighet, uppvisade resultat och verksamheten i arbetsgemenskapen. Fackförbunden ansåg inte att ett förfarande som detta skulle vara lämpligt i ett vetenskapligt samfund.

Att man tog upp utvärderingen av lärarnas individuella prestation till ny behandling medan utbildningen i och tillämpningen av det nya systemet redan var i full gång ledde till många problem. I februari gavs instruktioner enligt vilka utvärderingen i detta skede skulle göras både som helhetsbedömning och i form av en poängsättning i enlighet med arbetsgivarens förslag. Utvärderingens slutgiltiga form skulle fastställas
vid en senare tidpunkt. Det att arbetsgivaren ensidigt tog upp förhandlingsresultatet till ny behandling ledde till råddiga och föränderliga anvisningar samt till att utvärderingen måste genomföras i all hast mitt under vårterminens mest arbetsdryga veckor.

De enhetsvisa utvärderingarna har nu genomförts, och universitetens utvärderingsgrupper skall slutföra sitt arbete till och med början av maj. Därefter fattar universitetsarbetsgivarna beslut gällande uppgifternas kravnivåer och den individuella prestationen. Utvärderingsresultaten skall analyseras och eventuellt normeras vid undervisningsministeriet. I början av hösten kan vi invänta arbetsgivarens anbud gällande kravnivåernas och de individuella prestationsnivåernas pris räknat i euro. De slutgiltiga avtalsförhandlingarna står i tur under höstens lopp. Då skall man inte bara fastställa lönernas storlek, utan också komma överens om andra saker som nu är öppna, såsom till exempel hur utvärderingen av lärarnas individuella prestation skall ske. I detta sammanhang skall man beakta de erfarenheter som inledandet av lönereformen under vårens lopp har hunnit ge.

När förbunden förbereder sig för höstens förhandlingar är en av deras centrala uppgifter att analysera det nya systemets inverkan på förhållandena mellan lönerna samt att samla in och lyssna på universitetsanställdas erfarenheter av hur systemet fungerar och vilka praktiska problem det har gett upphov till. Att bygga upp ett nytt lönesystem är en lång process som inte kan leda till ett gott resultat utan de universitetsanställdas och de fackliga organisationernas aktiva insats.

(painetun lehden s. 4)